Det som i media brukar kallas kamikazedrönare beskriver Försvarsmakten som patrullrobotar, en "obemannad flygfarkost av engångstyp med stridsdel".
– Det är en förmåga som visat sig ha effekt. Och vad gäller gäller obemannat generellt sett så är det ett utvecklingsspår där vi behöver göra mer. Det kallas ju för patrullrobotförband, det är en obemannad farkost med någon form av kinetisk effekt, en robot. Det ligger i våra planer, säger överbefälhavare Micael Bydén till tidningen.
Fram till 2030 vill försvaret också bland annat ha 60 nya Gripen-stridsplan av modell E. Andra önskemål är en bataljon med raketartilleri samt ytterligare en ubåt.
Det militära råd som ÖB i dag har lämnat till regeringen handlar om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 för att nå maximal försvarskraft.
För att stärka försvarsförmågan föreslår Micael Bydén bland annat att mängden omedelbart tillgängliga förband ökar, ny materiel tillförs till samtliga stridskrafter, värnpliktsvolymen ökar och att krigsorganisationen blir större.
Överbefälhavaren konstaterar också att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.
– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, säger Micael Bydén.
Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att landets säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden. Sverige behöver ta ett särskilt regionalt ansvar och Försvarsmakten förordar därför att de nordiska länderna tillhör samma operationsområde och leds av samma ledningsstruktur.
Medlemskapet innebär att vissa åtgärder omedelbart behöver påbörjas, till exempel ett integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningssystem och utveckling av värdlandsstöd.
Överbefälhavaren understryker också vikten av ett starkt och uthålligt totalförsvar.
– Ett starkare försvar av Sverige kräver fler och snabbare åtgärder från andra berörda myndigheter.
Försvarsmakten agerar med det som finns här och nu och stridskrafterna tillförs resurser efter hand. Luftförsvaret föreslås bland annat stärkas genom anskaffning av ny sjöoperativ helikopter och ytterligare markoperativ helikopter 16. Dagens transportflyg ersätts stegvis och nationell förmåga till uppskjutning av satelliter utvecklas.
Marinen föreslås stärkas genom ökad ytstridsförmåga och fortsatt omsättning av system och fartyg. Markstridskrafterna föreslås tillföras långräckviddiga bekämpningssystem och fler obemannade system.
Försvarsmaktens råd innebär också en stärkt förmåga såväl över som under gränsen för väpnat angrepp och fullskaligt krig.
– Alla medarbetare och kompetenser behövs när Försvarsmakten bygger ett starkare försvar. Vi vidtar nu olika åtgärder för att fler ska ta anställning samt åtgärder för att utveckla och behålla våra medarbetare, säger Micael Bydén.
