Teorin om en rysk kortare ockupation av Gotland, som Guillou kallar för "Den bombliberala hypotesen", går ut på att Ryssland skulle montera rörliga luftvärnssystem på svensk mark för att därifrån skjuta ned Nato-plan som kommer till undsättning när Ryssland invaderar Baltikum.
Ett svenskt Nato-medlemskap skulle därför avskräcka ryssarna från att kliva i land på Gotland, enligt hypotesen, som just nu är det i media mest framlyfta argumentet för att Sverige ska gå med i Nato.
Problemet är bara – menar Guillou – att de baltiska staterna redan är med i Nato.
"Varför skulle Sverige, eller ens Gotland, skyddas av ett Natomedlemskap om inte Natoländerna Estland, Lettland och Litauen har det skyddet?", skriver han i Aftonbladet.
Eftersom det militärstrategiska argumentet för Nato-medlemskap inte håller menar Guillou att det måste finnas andra skäl till att så många av medias experter vill gå med i Nato. När det gäller militärer som förespråkar en Nato-anslutning menar han att det hela kan ha en ganska barnslig förklaring.
"Det skulle innebära en våldsam upprustning med nya kul grejor (tvångsköp av amerikansk krigsmateriel)", skriver författaren, som själv var agent åt KGB i sin ungdoms dagar.
Varför politiker vill gå med i Nato är mer obegripligt enligt Guillou.
"Det kan ju inte gälla 'säkerheten' eftersom de själva menar att den inte gäller de baltiska Natomedlemmarna. Så vad kan det då handla om, utom att sabotera de sista resterna av en självständig svensk utrikespolitik och ställa Sverige under amerikanskt befäl? Nato gör som bekant oftast som USA beslutar och högste chef är då i praktiken den amerikanske presidenten", konstatar han.
