– Utredningsmetoderna strider mot det grundlagsfästa skyddet för den personliga integriteten och rätten till privatliv. Det är mycket anmärkningsvärt att det inte gjordes några egentliga överväganden om de rättsliga förutsättningarna innan metoderna började användas, säger JO Per Lennerbrant i ett uttalande.
Under våren 2020 fattade kommunstyrelsen beslut om att intensifiera arbetet mot fusk och bedrägerier i de kommunala välfärdssystemen. Man rekryterade en säkerhetsutredare för att bistå kommunens nämnder med kvalificerat utredningsarbete. Säkerhetsutredaren anlitades bland annat för att observera enskilda och i vissa fall deras anhöriga i utredningar av misstänkt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd.
JO har i granskningen kunnat konstatera att levnadsmönstret hos de observerade personerna har dokumenterats på ett detaljerat sätt. Observationerna har i flera fall ägt rum under en längre tidsperiod och skett i det dolda. Enligt JO kan detta inte uppfattas som något annat än vad som med normalt språkbruk kan benämnas som spaningsmetoder, som i princip är förbehållna de brottsutredande myndigheterna.
JO:s samlade bedömning är att utredningsmetoderna och dokumentationen av dem har inneburit övervakning och kartläggning av enskildas personliga förhållanden och inneburit ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som enligt regeringsformen kräver lagstöd. De vidtagna åtgärderna har också kränkt det skydd för privatlivet som garanteras i artikel 8 i Europakonventionen. Med beaktande av det sätt på vilket uppgifterna har samlats in har något lagstöd inte funnits.
– Jag är medveten om den belastning som felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen innebär för samhället och att kommunerna har ett ansvar att motverka detta. Det får dock inte medföra att det grundlagsfästa skyddet för den enskildes integritet och rätten till privatliv inte respekteras, säger Per Lennerbrant.
