– Det här är en ny generation av coronavaccin. Tanken är att det ska ge ett bredare skydd som mer liknar det vid genomgången infektion, och är lite mer framtidssäkrat än de vacciner som används idag, säger Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare tillsammans med Ali Mirazimi, adjungerad professor vid samma institution.
Matti Sallberg och medförfattaren Lars Frelin är grundare av och delägare i Svenska Vaccinfabriken Produktion, som äger patentansökningar för vaccinet.
De flesta av dagens vacciner bygger på att använda delar av coronavirusets så kallade spikprotein för att aktivera kroppens immunförsvar mot viruset. Nackdelen är att just i spikproteinet uppstår ofta mutationer, vilket kan påverka vaccinernas effekt.
Forskarna vid Karolinska Institutet utvecklar ett vaccin som innehåller fler delar av viruset, däribland delar som inte muterar i samma takt som spikproteinet.
Vaccinet är ett DNA-vaccin, vilket innebär att det består av DNA-sekvenser som när de förs in i kroppen får cellerna att producera de protein som DNA-sekvenserna innehåller instruktioner för. I det här fallet handlar det om DNA för delar av spikproteinet från tre olika coronavirusvarianter samt DNA för ytterligare två virusproteiner, kallade M och N, där mutationer är ovanligare.
I den nu publicerade studien visar forskarna bland annat att vaccinet skyddar möss mot allvarlig infektion med beta-varianten av sars-cov-2, en variant som kan undvika immunförsvaret, och aktiverar immunceller (T-celler) som känner igen coronavirus som finns hos fladdermöss.
Forskarna ser framför sig att vaccinet skulle kunna användas som ett "boostervaccin", det vill säga ges som påfyllnad efter grundvaccinering med andra vacciner.
– Nästa steg är att testa det på människa i en liten säkerhetsstudie, en så kallad fas I-studie, och vi har lämnat in ansökningar om tillstånd för det, säger Matti Sällberg.
