– Det finns en betydande indirekt effekt av luftföroreningar på demens, säger Giulia Grande, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.
I studien har forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, och Oxford University i Storbritannien, i upp till 12 år studerat drygt 2.500 vuxna, med en medelålder på 73 år och bosatta i centrala Stockholm.
Deltagarna genomgick kliniska undersökningar och blodprover samt omfattande utvärderingar från läkare, sjuksköterskor och psykologer.
Innan studien inleddes beräknades de årliga genomsnittliga nivåerna av PM2,5 på deltagarnas hemadresser. PM2,5 är en term som används för att beskriva mycket små luftburna partiklar som kan ha negativa hälsoeffekter.
70 procents förhöjd risk
Resultaten visade att mycket små ökningar av PM2,5 innebär en 70 procents förhöjd risk att utveckla demens. I början av studien tittade forskarna också på nivån av två vitamin B-relaterade aminosyror, homocystein och metionin, i deltagarnas blod. Forskarna undersökte sedan om dessa aminosyror förändrade risken för demens relaterat till luftföroreningar.
Forskarna fann att risken för att utveckla demens delvis berodde på en interaktion mellan luftföroreningar och homocystein respektive metionin.
Den roll som homocystein spelade observerades endast hos deltagare som hade utvecklat hjärt-kärlsjukdomar, medan den skyddande rollen för metionin troligen var oberoende av utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar
– Dessa aminosyror spelade en roll för att öka eller minska risken för demens orsakad av luftföroreningar. Det tyder på att luftföroreningar påverkar utvecklingen av demens på flera sätt, säger Debora Rizzuto, studiens sistaförfattare och senior forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Nästa steg i forskningen är att fortsätta kartlägga mekanismerna genom vilka luftföroreningar orsakar demens.
– Det är ännu långt kvar, men våra resultat tyder på att flera vägar finns på plats för att fastställa demensrisken kopplad till luftföroreningar och detta understryker behovet av ytterligare forskning om den exakta biologiska mekanismen, säger Giulia Grande.