E-kronor innebär å andra sidan att bankernas möjlighet att stänga av privatpersoner och företag från penningsystemet upphör, eftersom bankkonton inte längre kommer att behövas för att göra kontantfria affärer.
Samtidigt har tester visat att det är svårt att konstruera e-kronor som är helt säkra för överföringar även i offline-läge.
Ett testsamarbete mellan Riksbanken, Handelsbanken och företaget TietoEVRY visade att det är möjligt att integrera en potentiell e-krona i de stenålderssystem som finns hos banker idag, där åtskillig teknik härstammar från 1970-talet.
Detta är viktigt eftersom det innebär att bankens kunder skulle kunna växla mellan pengar på bankkonton och e-kronor, enligt Riksbanken.
Samtidigt skulle bankerna kunna ägna sig heltid åt det som de tycker är lättast och mest lönsamt: Att låna pengar av staten och låna ut dem dyrare till fastighetsägare.
Tillförseln av nytryckta pengar i ekonomin skulle alltså precis som tidigare ske genom lånefinansierad värdeökning av bostäder och andra fastigheter. Bankernas roll blir mindre viktig vid själva penningöverföringarna, men de kommer fortfarande att sköta kreditprövningar och bestämma vem som får låna.
Nu vill Riksbanken utreda vilka förändringar som krävs av befintlig lagstiftning om riksdagen skulle besluta att ge ut en e-krona.
"Arbetet sker med utgångspunkt i det pågående internationella arbetet med digitala centralbanksvalutor", skriver Riksbanken på sin hemsida.
