Vid millennieskiftet utgjorde skatter och sociala avgifter en betydande del av Sveriges BNP, närmare hälften. Men sedan dess har trenden varit att skattetrycket i Sverige har minskat.
Sverige har det lägsta skattetrycket av de nordiska EU-länderna och närmar sig nu genomsnittet för hela EU.
Förra året nådde det svenska skattetrycket sin lägsta nivå på 42,4 procent av BNP enligt de senaste siffrorna från Eurostat, som har data som sträcker sig tillbaka till 1995.
För att mäta skattebördan jämförs BNP med skatter och sociala avgifter, inklusive arbetsgivaravgifter och kapitalskatter men efter avdrag.
Introduktionen av olika reformer riktade mot över- och medelklassen, såsom ISK, RUT, ROT och avskaffandet av fastighetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten, har därför gjort att det svenska skattetrycket har sjunkit i Eurostats mätning.
Efter finanskrisen ökade skatteuttaget något i Sverige men sedan dess har det sjunkit igen, varför Sverige nu närmar sig EU-snittet, där skillnaden förra året var endast en procentenhet.
