Det handlar om en nationellt bindande skolpengsnorm för förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
"Syftet ska vara att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet", enligt regeringens kommittédirektiv.
Bakgrunden är att uppgifter om kommuners kostnader år 2020 visar att det skiljde ca 70.000 kronor per elev mellan invandrarkommunernas höga kostnader för skolverksamheten, jämfört med de mest välmående kommunerna.
Det skiljer sig också internt inom kommunerna hur mycket pengar som tas från svenska skolor och ges till invandrarskolor. Mer välmående kommuner tenderar här istället att satsa mer på sina invandrarskolor.
Av elva undersökta kommuner är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i invandrartäta områden och skolor i icke invandrartäta områden överlägset störst i Stockholm, visade en kartläggning i tidskriften Kvartal år 2021.
Där togs 44.500 kronor mer per elev och läsår från varje icke-invandrartät skola och satsades på en skola i ett invandrartätt område.
En av de minsta skillnaderna finns i Landskrona, där en skola i ett invandrartätt område bara fick i snitt 5.500 kronor mer per elev än i ett svenskt område, enligt Kvartal.
Att det finns en viss variation mellan kommuner när det gäller den ekonomiska styrningen av skolan är enligt regeringen naturligt eftersom det huvudsakliga ansvaret för skolverksamheten är decentraliserat till kommunerna och resurssättningen är starkt påverkad av den hejdlösa massinvandringen från tredje världen. Eller som regeringen uttrycker det: "av demografiska och geografiska förhållanden som är svåra att påverka".
Lösningen blir nu att kopiera Stockholms sätt att omfördela resurser från svenskar till invandrare på nationell nivå. Hur stor omfördelningen ska bli framgår inte av kommittédirektivet, men i det icke-invandrartäta Mälarhöjden lade Stockholms stad exempelvis ned 68.000 kronor per elev och läsår 2021, medan eleverna i invandrartäta Hässelby fick kosta 138.000 kronor var.
Av Tidöavtalet framgår att steg ska tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning öka finansieringen av lågpresterande invandrarskolor på bekostnad av skolor med mer flitiga elever. Det framgår även att denna omfördelning, som man i Tidöavtalet kallar att "öka likvärdigheten" i skolan, ska införas i hela landet.
Till skillnad från i kommittédirektivet antydde avtalstexten dock att det snarare handlade om ökad skolpeng för aktörer som faktiskt satsade mer på skolan.
"Författningsändringar alternativt myndighetsuppdrag om föreskrifter för mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet avseende bland annat minsta garanterad undervisningstid samt tillgången till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt läroböcker och andra läromedel av god kvalitet", hette det i Tidöavtalet.
Utredningen utmynnar nu istället i att friskolor, som oftast har en mindre invandrartät karaktär, får lägre skolpeng än kommunala skolor och att den sortens resurser som invandrarskolorna kräver kommer att generera en högre skolpeng. Exakt hur systemet kommer att utformas återstår dock att se.
Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast den 1 april 2025, med undantag för gymnasieskolan som ska redovisas senast den 1 november 2026.
