Tre av fyra kommuner har behövt göra förändringar av skolmaten, varav 35 procent svarar att de redan har tvingats backa i sina nuvarande så kallade hållbarhetsambitioner.
Bland annat prioriterar de bort svenskproducerat till förmån för billigare råvaror.
Undersökningen visar även att stigande livsmedelspriser leder till minskade portioner kött och fisk, begränsat utbud av grönsaker och frukt samt ökad användning av halv- och helfabrikat.
– Vi vet sedan tidigare studier att en av tre elever i grundskolan ofta börjar skoldagen på tom mage. Den andelen är särskilt hög i utsatta områden och bland tjejer. Samtidigt vet vi att skolmaten inte bara är en kritisk del av barns och ungas näringsintag, den har också betydelse för deras inlärning, hälsa och långsiktiga matvanor under resten av livet, säger Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert på LRF Mjölk, i ett pressmeddelande.
