Kriget mot Iran inleddes för två månader sedan – och det finns fortfarande inga tecken på att Hormuzsundet är på väg att öppnas.

Trots att så lång tid har gått har oljepriserna ännu inte riktigt dragit iväg från nivåerna i början av kriget.

Detta beror bland annat på falska dagliga utspel från Donald Trump i flera veckors tid om att iranierna vill förhandla och ge upp – utspel som många oljehandlare verkar ha tagit på allvar.

Men på tisdagen steg Brentoljan till över 112 dollar per fat, den högsta nivån på tre veckor. Uppgången kopplas till att det fortfarande inte pågår några förhandlingarna mellan Washington och Teheran och att osäkerheten kring energiflöden genom Hormuzsundet består.

Oljepriset har svängt under krigets gång. I början av året låg Brent under 60 dollar, men steg till som mest 119 dollar när Iran vidtog motattacker mot energiinfrastruktur och nästan helt ströp trafiken i Hormuzsundet.

På marknaden ökar nu oron för att det stigande oljepriset ska driva upp inflationen och tvinga centralbanker att höja räntorna. Det har pressat obligationsmarknader i USA och Europa.

– Marknaderna har gripit efter varje tecken på fredssamtal, och frånvaron av sådana ökar rädslan för att de inte kommer att bli av, säger Deutsche Banks analyschef Jim Reid till Financial Times.

Samtidigt varnar bedömare för bredare effekter.

– Ju längre sundet är stängt, desto större negativ påverkan får det på den globala ekonomin, säger Mohit Kumar på Jefferies.

Senast Brent handlades över 110 dollar var den 7 april. Därefter föll priset kraftigt, efter att Trump tillkännagett en tillfällig vapenvila, och bottnade på drygt 86 dollar den 17 april.