Kriget mot Iran inleddes för två månader sedan – och det finns fortfarande inga tecken på att Hormuzsundet är på väg att öppnas. Trots det har oljepriset inte stigit så kraftigt som många väntat sig.
– Det här är inte bara utbud och efterfrågan. Det handlar om hur stora aktörer positionerar sig, säger Stenlund, vars analyser återkommande publiceras på Svea Kanal, till Fria Tider.
Enligt Stenlund är tajmingen i den senaste uppgången misstänkt.
Hans analys bygger på att marknader kortsiktigt inte främst drivs av fundamenta, utan av att stora aktörer som banker och institutioner helt enkelt handlar på ett sätt som påverkar priset. Dessa kan, menar han, framförallt påverka prisrörelser genom sina stora positioner på derivatmarknaderna.
Just nu kretsar de stora aktörernas handel kring ett samband mellan olja och ädelmetaller. Ett samband som, om man får tro Magnus Stenlund, inte är så starkt i verkligheten som det ser ut när man tittar på kursutvecklingen i derivathandeln.
– Man har etablerat ett mönster som säger att om oljan går upp så går guld och silver ner. Det behöver inte vara fundamentalt sant, men marknaden agerar som om det är det, säger han.
Detta gör enligt Stenlund att rörelserna blir självförstärkande.
– Alla vet hur det brukar reagera, och då positionerar man sig därefter. Då händer det också, oavsett om det är logiskt eller inte.
I det korta perspektivet menar han att oljeuppgången kan vara ett taktiskt drag.
– Det är sannolikt så att man tillåter oljan att gå upp för att få ner guld- och silverpriserna, säger han.
Bakgrunden är enligt honom positionering inför viktiga kontraktsskiften på råvarumarknaderna, där stora aktörer som spekulerat i prisnedgång på guld och silver – så kallade blankare – vill ta sig ur en besvärlig situation. Gärna innan fredagen, med anledning av månadsskiftet som sätter gränsen för den närmaste terminen.
– Vill man pressa ner ädelmetaller inför sådana lägen, då är det effektivt att samtidigt få upp oljan, eftersom marknaden kopplar ihop dem.
Det innebär att den nuvarande uppgången i olja inte nödvändigtvis är varaktig, i alla fall inte på kort sikt.
– Det här kan vara tillfälligt. När det behovet är borta kan rörelsen lika gärna vända, säger Stenlund till Fria Tider.
På marknaden ökar samtidigt oron för att det stigande oljepriset ska driva upp inflationen och tvinga centralbanker att höja räntorna. Det har pressat obligationsmarknader i USA och Europa.
– Marknaderna har gripit efter varje tecken på fredssamtal, och frånvaron av sådana ökar rädslan för att de inte kommer att bli av, säger Deutsche Banks analyschef Jim Reid till Financial Times.
Samtidigt varnar bedömare för bredare effekter.
– Ju längre sundet är stängt, desto större negativ påverkan får det på den globala ekonomin, säger Mohit Kumar på Jefferies.
Stenlund betonar dock att hans tolkning inte tillhör huvudfåran inom ekonomisk analys.
– Det här är inte den etablerade bilden. Men tittar man på hur marknader faktiskt beter sig kortsiktigt så är det svårt att bortse från den här typen av mekanismer, säger han.
Senast Brent handlades över 110 dollar var den 7 april. Därefter föll priset kraftigt, efter att USA:s president Donald Trump tillkännagett en tillfällig vapenvila, och bottnade på drygt 86 dollar den 17 april.
