Riksrevisionen har granskat hur statliga myndigheter arbetar när identiteten på en person som kommer till Sverige behöver fastställas. Granskningen fokuserar bland annat på gränskontroller, folkbokföring samt ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap.
Den övergripande bedömningen är att myndigheternas insatser inte är tillräckligt effektiva för att säkerställa att en korrekt och unik identitet fastställs.
Granskningen visar till exempel att de granskade myndigheterna saknar viktig kompetens och att tillgången till teknisk utrustning och digitalt systemstöd är otillräcklig. Det finns juridiska hinder för att lagra och söka på biometrisk information som säkerställer att en person inte förekommer under flera identiteter.
Bristerna kan enligt Riksrevisionen få konsekvenser på många områden, till exempel att invandrare beviljas uppehållstillstånd i Sverige utan att ha rätt till det. De innebär även risker för identitetsrelaterad brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och felaktiga utbetalningar från välfärden.
"Bristerna hos Migrationsverket, Skatteverket och Statens servicecenter är särskilt allvarliga, eftersom deras arbete är avgörande för egna och andra myndigheters framtida beslut och åtgärder. Skatteverket utgår dels från den identitet Migrationsverket fastställt vid folkbokföring, dels från Statens servicecenters kontroller av identitetshandlingar som de utför på Skatteverkets uppdrag. Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens beslut om förmåner baseras i sin tur på identitetsuppgifter hos Skatteverket", skriver Riksrevisionen.
– Ett grundläggande krav är att ingen person ska kunna förekomma under flera olika identiteter i myndigheternas register. Detta uppfylls inte idag, säger Anders Berg, projektledare för granskningen.
En särskild risk som kvarstår oavsett hur väl myndigheterna lyckas med att säkerställa korrekt identitet från början är enligt Riksrevisionen att dessa identiteter kan bli utnyttjade av någon annan. Försäkringskassan gör begränsade, och Pensionsmyndigheten inga, kontroller för att säkerställa att en person som ansöker om en förmån hör ihop med angivet personnummer.
Det finns också brister när det gäller utbyte av information och samarbete mellan myndigheterna, enligt rapporten.
– Arbetet behöver bli mer effektivt, såväl när det gäller att fastställa identiteter som att upptäcka och åtgärda felaktigt registrerade identiteter, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) medger på X att regeringen behöver göra mer.
"Därför inrättade regeringen nyligen en statsrådsgrupp, som jag leder, med uppdrag att motverka skuggsamhället. Alla relevanta departement medverkar och arbetet fokuseras inledningsvis på missbruk av identitetsuppgifter", skriver hon och fortsätter:
"En utredning ska lämna förslag på hur vi kan använda biometri i utlänningsärenden i fler fall än i dag och regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att rapportera vad som görs för att ytterligare stärka identitetsarbetet hos myndigheten."
