När det gäller elskatten blir det en historiskt hög ökning. En genomsnittlig villaägare förväntas få betala cirka 1.000 kronor mer per år.
Trots regeringens avsikt att sänka den skatten på investeringssparkonton (ISK) från och med 2025 ökar denna skatt i själva verket till strax över en procent efter årsskiftet.
Utöver detta sker en ytterligare höjning av alkoholskatten för andra året i följd, vilket resulterar i att priset på en flaska vin exempelvis ökar med två kronor på Systembolaget efter när 2024 tar vid.
Skattehöjningarna är visserligen inte direkt beslutade av den sittande regeringen. Höjningen av alkoholskatten är ett arv från Socialdemokraternas tid i Regeringskansliet. ISK-skatten indexeras med statslåneräntan och elskatten automatiskt justeras med inflationen enligt index.
Den tidigare moderata politikern Erik Bengtzboe, idag chefsekonom på Skattebetalarnas förening, är dock kritisk till höjningarna.
– Indexeringar är att sätta skattehöjningar på autopilot och när inflationen nu varit hög får den också mycket större genomslag. Då blir det också mer påtagligt för människor eftersom det blir större summor, säger han till SVT Nyheter.
Han fortsätter:
– Men under de senaste åren har man också trixat en hel del med indexeringar och ibland valt att genomföra indexeringar enligt regelverket och ibland valt att avstå. Nu senast inte minst med gränsen för statlig inkomstskatt.
