Under 2023 minskade antalet aktiviteter i "den rasideologiska miljön" med 31 procent jämfört med året innan.
"Totalt genomfördes 1.232 aktiviteter, det lägsta antal som Expo uppmätt sedan 2008", skriver vänsterextrema Expo i sin årsrapport.
Men istället för att betona den historiskt låga aktiviteten lyfter Expo fram att "den svenska extremhögern" nu lockar "en ny generation unga aktivister med en dragning till våld".
Expo rapporterar bland annat om en grupp som kallar sig "Jägarna" och visade sig ledas av en 14-åring från Östergötland. Gruppen beskriver sig som pedofiljägare och i chattarna delas enligt Expo bland annat avrättningsfilmer.
Medlemmarna uppges vara mellan 12 och 16 år.
– Under de senaste åren har vi sett en oroande trend där unga i allt högre grad rekryteras in i extremhögerns värld. Under 2023 tilltog trenden. Nya grupper som tränar på att använda våld – så kallade aktivklubbar – lockar unga på ett sätt vi inte sett på många år. Samtidigt riktar andra aktörer kampanjer mot unga. Utöver det noterar vi ett fenomen där ungdomar i nedre tonåren på egen hand bildar nazistiska digitala gäng där man uppmanar varandra att begå våldsdåd och där extremt våldsamt material sprids. En helt avgörande faktor är sociala medier som bidrar till att göra nazismens idéer tillgängliga för ännu en ung generation, säger Daniel Poohl, vd för stiftelsen Expo, i ett pressmeddelande.
En av dem som kritiserar Expos vinkling är Göteborgspostens ledarskribent Håkan Boström. Han konstaterar att det blivit "braskande rubriker om att unga nazister står beredda att ta till våld" efter att Expo presenterat sin årsrapport.
"Detta trots att rapporten konstaterar att den nazistiska aktiviteten gått ned och att den organiserade nazismen är på tillbakagång. 14-åringar på högerextrema forum på nätet med våldsfantasier om att jaga pedofiler ska inte avfärdas, det gör inte heller Säkerhetspolisen. Men intrycket är ändå att berättelsen om det eviga hotet från fascism och nazism lever sitt eget liv, oberoende av vilka fakta som presenteras", skriver Håkan Boström.
Enligt Daniel Poohl har minskningen i antalet aktiviteter flera förklaringar.
– Framför allt beror den på att den rasideologiska miljön byter skepnad. Tidigare dominerades miljön av Nordiska motståndsrörelsen, som bedrev en form av missionerande aktivism där medlemmar uppmanades att dela ut material och synas i gatubilden så mycket som möjligt. Det drev upp antalet aktiviteter. Nu har de tappat i styrka. Istället ser vi fler små, anonyma grupper och aktörer som arbetar på andra sätt. Det innebär helt nya utmaningar för rättsväsendet och arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism, säger Daniel Poohl.
