Försvarsmakten påbörjade i måndags en minröjningsinsats i Östersjön. De fyra minröjningsfartygen HMS Kullen, HMS Ven, HMS Koster och HMS Trossö deltar i insatsen som ska pågå i ytterligare en vecka.
Det är sjöminor från första och andra världskrigen som letas upp och oskadliggörs. Under den gångna veckan hittades sex minor varav man kunde spränga fem, den sjätte får vänta till nästa vecka.
Östersjön är ett av de mintätaste vattnen i världen, under världskrigen fälldes uppemot 165 000 minor i havet och tiotusentals av dessa beräknas finnas kvar. Många av dem är, på grund av Östersjöns låga syrehalt, i skrämmande bra skick och kan än idag utgöra ett potentiellt hot mot sjöfarten, om än ett litet sådant.
1994 förliste M/S Estonia under färd till Stockholm. Estlines VD Mats Björud var då övertygad om att färjan gått på en Östersjömina eftersom hon sjönk så snabbt. Att bogvisiret skulle kunna falla av ansåg han osannolikt. Han ansåg dessutom att ett vattenfyllt fartyg i ett sådant fall skulle kantra, slå runt och bli liggandes upp och ned. Alternativa förklaringar kring Estonias förlisning utreddes aldrig och idag råder förbud att dyka vid vraket.
Östersjön är även födelseplats för den moderna sjöminan, här genomfördes de första framgångsrika sjömineringarna under Krimkriget. Tre brittiska krigsfartyg skadades sommaren 1855 efter att ha gått på minor som lagts ut för att stoppa den brittisk-franska flottan från att inta Kronstadts fästning. Mineringen följdes av den första kända minsvepningsoperationen i historien.
Förutom minor finns stora mängder framförallt tysk ammunition och kemiska stridsmedel dumpad på Östersjöns botten. Den dumpades där och i Skagerack av Storbritannien, USA och Sovjet efter senaste världskriget. Under kalla kriget fortsatte liknande dumpningar till havs, något som är förbjudet sedan 1972.
