Shi Huang doktorerade i genetik vid University of Caliornia i USA 1989 och var därefter verksam i delstaten under ett par decennier, bland annat som docent vid The Sanford-Burnham Institute. 2009 flyttade han tillbaka till Kina och är sedan dess professor vid Central South University i Hunan. Idag har han en professur i genetik, epigenetik och evolution. Han står bakom ett stort antal forskningsavhandlingar och har citerats tusentals gånger av andra forskare.
I november skrev professor Shi ett inlägg på Twitter som rönt viss uppmärksamhet: "Att afrikaner har fler alleler från våra förfäder (= arkaiska eller apor) har tydligt visats genom att placera de fylogenetiska träden i Afrika, både för autosomalt och uniparentalt DNA genom att använda outgroup rooting-metoden. Den biologiska signifikansen av detta? Kuslig tystnad..." skrev han.
Många tolkade, felaktigt, inlägget som att Shi gav uttryck för personliga åsikter om att afrikaner skulle vara närmare släkt med apor än andra folkgrupper är. Det resulterade i såväl uppskattande bifall som spydiga kommentarer från personer som gillade respektive ogillade den tolkning de gjorde av inlägget.
Men, understryker professor Shi, det är inte alls vad frågan handlar om eller vad han syftade på. Hans inlägg sammanfattar istället endast centrala delar av den rådande etablerade forskningen kring människans härkomst, en forskning som han för övrigt själv är starkt kritisk till.
– Forskningsområdet har inte avsiktligt kommit fram till denna slutsats. De var intresserade av att bygga evolutionsträd. Insikten om att afrikaner har fler alleler från våra förfäder är en biprodukt av var trädets rötter placeras med hjälp av outgroup rooting-metoden, säger professor Shi till Fria Tider.
"Har inte insett det själva"
Outgroup rooting-metoden går förenklat ut på att man för att kartlägga släktskap mellan olika populationer eller arter använder en utomstående, men närbesläktad, population eller art som referenspunkt. För att studera släktskap mellan olika arkaiska, det vill säga utdöda, människoarter används exempelvis många gånger schimpanser som referens. Schimpanser och dvärgschimpanser är de nu levande arter som anses vara närmast släkt med oss människor.
Ofta används så kallade enbaspolymorfier (SNP), en positionsbestämd variation eller mutation i arvsmassan som berör endast en nukleotid, för att kartlägga släktskap. Om variationen både finns hos de grupper som jämförs med varandra och hos referensgruppen, så inträffade mutationen troligen innan referensgruppen och grupperna evolutionärt skildes från varandra. I annat fall har mutationen inträffat senare och forskarna försöker då ta reda på när i tiden den uppstod.
Men outgroup rooting-metoden har även använts för att försöka förstå var i världen Homo sapiens, det vill säga nu levande människor, har sitt geografiska ursprung. Den idag förhärskande Ut ur Afrika-hypotesen, som går ut på att vi alla har våra genetiska rötter i Afrika, bygger delvis på att afrikaner är biologiskt närmare släkt med schimpanser än övriga folkgrupper är. Därför råder idag i det närmaste forskningskonsensus om att människans ursprung hittas i Afrika. Det är ju i Afrika som både afrikanen och människans närmaste släkting schimpansen hör hemma och har sitt ursprung.
– Författarna av de här vetenskapliga artiklarna har aldrig öppet sagt att den direkta innebörden av detta är att afrikanerna står närmare schimpansernas DNA. De flesta forskare inom området har inte ens insett det själva, och de som inte forskar inom det har inte och kan omöjligen förstå det genom att läsa artiklarna, konstaterar Shi Huang krasst.
Ut ur Asien
Fram till mitten av 1900-talet, innan den nuvarande Ut ur Afrika-hypotesen etablerades, trodde forskarna att människan hade sitt ursprung i Asien. Uppfattningen stärktes inte minst under 1920- och 30-talen i samband med utgrävningar utanför Peking då fossil från den så kallade Pekingmannen hittades. Fossilen försvann under andra världskriget sedan amerikanska soldater tagit hand om dem och försökt föra dem till USA.
Shi är fortsatt anhängare av Ut ur Asien-hypotesen. Han tror att det är i Asien som den moderna människan har sitt ursprung och att det kan finnas alternativa förklaringar till att afrikaner är genetiskt närmare släkt med schimpanser. Fria Tider har tagit del av ett utkast till en vetenskaplig artikel från november ifjol, som Shi Huang skrivit tillsammans med tre andra forskare, men som ännu inte publicerats.
– Vi har hittat bevisen som omkullkastar Ut ur Afrika-hypotesen, hävdar Shi.
I artikeln pekar forskarna ut vad de menar är svagheter i den etablerade teorin. Bland annat att mutationstakten alltid skulle vara konstant och att evolutionen inte skulle kunna gå "bakåt" genom att en mutation inträffar som ändrar tillbaka en tidigare inträffad mutation. Den kinesiske professorn menar att båda två är felaktiga antaganden.
– Om det inte förekommer några bak-mutationer, så skulle det betyda att afrikaner är närmare den moderna människans anfäder. Andra grupper av människor är mer avlägset släkt på grund av nya mutationer, säger Shi Huang till Fria Tider.
– Men bak-mutationerna skulle också kunna förklara de afrikanska allelerna, och då invalidera rotnings- och Ut ur Afrika-modellen, fortsätter han.
Han kopplar det till ett annat begrepp som används av evolutionsforskare; "neutral evolution". Neutral evolution är när en mutation inträffar i arvsmassan som inte påverkar individens förmåga att fortplanta sig. Men det, menar Shi, är lite av en tankefälla.
– Det är ett felaktigt resonemang, och det vet de om, och därför undviker de att diskutera saken. Även om de flesta enbaspolymorfier är neutrala, så finns det fortfarande en viss andel av dem som är funktionella. Fler alleler från våra anfäder betyder också att en större andel av dessa alleler fyller en funktion, säger han.
Han tar återigen afrikanerna som exempel, som han menar till stor del utvecklats under skilda omständigheter från andra folkgrupper. Det kan förklara att de har fler gener som liknar arkaiska människors än andra folkgrupper har.
– Afrikaner har den största genetiska mångfalden, vilket jag menar är nödvändigt för en större motståndskraft mot sjukdomar, bättre anpassad till en mer primitiv livsstil i en miljö med fler patogener, säger Shi.
"Ett känsligt ämne"
Shi Huang är väl medveten om att det är känsligt att prata om genetiska skillnader mellan folkgrupper, trots att det görs hela tiden och är själva grunden för genetik- och evolutionsforskningen.
– Det är ett känsligt ämne, särskilt i västvärlden och i synnerhet i USA, säger han.
– Det är förmodligen därför det har kommit att bli en öppen hemlighet. Det har hindrat normala vetenskapliga framsteg.
Han säger att det i sin tur riskerar att leda till att felaktiga vetenskapliga teorier formas. En av dem är att moderna människor, utom afrikaner, skulle ha en viss andel gener från Neandertalare. Det, menar han, är fel och beror på att forskare inte förstått afrikanernas släktskap till arkaiska människoarter.
– Vissa bristfälliga forskningsresultat har populariserats på grund av forskare som inte inser att afrikaner har fler alleler från tidigare människoarter, säger professor Shi Huang.
