Totalt var det 17 år sedan det föddes färre barn – och i 22 kommuner och två län var antalet födda det lägsta på över 54 år.
En liknande trend syns även i andra europeiska länder efter massvaccineringen mot covid-19.
I Västernorrlands och Norrbottens län föddes 2.029 respektive 2.107 levande barn under förra året, enligt den officiella befolkningsstatistiken för 2022. Inget år sedan åtminstone 1968 har det fötts så få barn där.
Detsamma gäller i 22 kommuner, till exempel Motala, Hudiksvall, Västervik, Gislaved, Vetlanda, Sölvesborg och Öckerö.
– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.
Barnafödandet minskade i 20 av 21 län samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021.
Totalt föddes 104.734 barn i fjol, vilket är 9.529 färre än 2021.
– Det är 8,3 procent färre nyfödda än under 2021. Det senaste året det föddes färre barn i Sverige var 2005. Bara i Västmanlands län ökade antalet födda jämfört med 2021, och det med endast sex barn.
Trots det minskade antalet födda ökade Sveriges folkmängd i fjol. Den sista december uppgick antalet folkbokförda till 10.521.556 personer, vilket därmed är den officiella befolkningssiffran för året. Det är en ökning med 69.230 personer – eller 0,7 procent – sedan 2021. Ökningen beror framför allt på den fortsatt höga invandringen.
