Aktieköpet skedde den 22 februari 2024, dagen innan statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med Ungerns premiärminister Viktor Orbán offentliggjorde affären i Budapest.
Samtidigt pågick Sveriges förhandlingar om medlemskap i Nato – något Ungern länge blockerat.
Avtalet innebär att Ungern köper fyra nya Jas-plan, ett kontrakt värt cirka två miljarder kronor.
Saabs aktie steg dramatiskt dagen efter affären – från 193 kronor till i dag över 420 kronor, en ökning med närmare 120 procent.
Enligt UD var Janse, som då arbetade för dåvarande utrikeshandelsminister Johan Forssell (M), inte informerad om affären när hon gjorde aktieköpet. Detta trots att utrikesdepartementet deltog i beredningen av Jas-affären tillsammans med försvarsdepartementet och statsrådsberedningen.
"En statssekreterare deltar i beredningar inom sitt ansvarsområde. Alla statssekreterare deltar alltså inte och informeras inte heller om alla beredningar som kommer till departementet", meddelar hon via pressekreterare.
Men affären har väckt frågor. Enligt Claes Sandgren, professor emeritus i juridik och tidigare ordförande för Institutet mot mutor, kan ett sådant agerande skada förtroendet för regeringskansliet.
– Det råder förbud mot insiderhandel för alla som har insiderinformation. De ska med god marginal hålla ett avstånd till vad som skulle kunna uppfattas vara otillbörligt, säger Sandgren till Aftonbladet.
Sedan 2018 har Regeringskansliet tydliga riktlinjer som förbjuder innehavare av kurspåverkande information att handla aktier innan informationen blivit offentlig. Saab själva upprättar så kallade insiderlistor vid större händelser, enligt regelverket MAR.
