Uppgifterna i Världen Idag kommer från personer som haft långvarig kontakt med myndigheten och som nu slår larm om vad de beskriver som återkommande brister i asylprocessen.

Kenth Isaksson, som driver familjehem för ensamkommande ungdomar från Afghanistan, säger att han flera gånger mött handläggare vars språkkunskaper varit så begränsade att kommunikationen blivit svår.

– Jag har lång erfarenhet av Migrationsverket på den negativa sidan, säger han till Världen Idag.

Isaksson uppger att situationen vid ett tillfälle blev så besvärlig att han själv fick hjälpa till att tolka under ett möte.

Han beskriver också intervjuer där frågor från myndigheten varit så irrelevanta att samtalet tappade sitt syfte.

– Handläggaren ställde så banala och ovidkommande frågor att intervjun i praktiken blev pannkaka, trots att den skulle ligga till grund för ett myndighetsbeslut.

Enligt Isaksson har han dessutom sett hur personer med liknande bakgrund fått helt olika beslut. Han nämner ett fall där fyra ensamkommande afghaner hade jämförbara omständigheter. Två av dem fick uppehållstillstånd i Sverige, medan de andra två fortfarande befinner sig i Europa utan en slutlig lösning på sina ärenden.

Kritik framförs också mot hur religiösa konvertiter bedöms i asylprocessen. Donald Holmgren uppger att han hjälper en kristen konvertit som bott i Sverige i över två decennier utan uppehållstillstånd och att ärendet ännu inte avgjorts.

Konvertiten uppger sig inte bli tagen på allvar av de muslimska handläggarna. Enligt Världen idag utgör muslimer cirka 35 procent av Migrationsverkets personalstyrka.

Migrationsverket avvisar samtidigt krav på att kartlägga personalens religiösa tillhörighet.

– Vi kartlägger inte om våra medarbetare är troende eller inte. Det vore främmande för oss och dessutom diskriminerande.