Fram till och med i augusti i år har drygt 72.000 personer beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Det är i nivå med hur det såg ut när Socialdemokraterna styrde landet.
Den tydligt största gruppen som kommer från tredje världen är numera så kallade arbetskraftsinvandrare.
Ulf Kristerssons SD-stödda regering har utlovat ett "paradigmskifte" som ska minska inflödet. Ett av de viktigare förslagen är att höja försörjningskravet för den som ansöker om arbetstillstånd.
Men detta tycks inte få särskilt stor verkan.
– Vi bedömer att cirka 10-20 procent av de som ansöker om arbetstillstånd inte når upp till nya lönekravet och direkt kommer påverkas, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.
Idag är kravet att man måste tjäna 13.000 kronor i månaden. Från den 1 november, då ändringen föreslås börja gälla, måste man ha en lön på minst 27.360 kronor.
Summan, som anses vara en god försörjning för en arbetskraftsinvandrare, baseras på att den är 80 procent av medianlönen som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar för Sverige varje år. Den summan ändras årligen.
– Vi arbetar med förberedelser inför att det nya kravet börjar gälla. Vi tittar på hur lagändringen kommer att tillämpas och hur olika grupper kommer att påverkas, säger Anna Lindblad i ett uttalande.
Det nya kravet gäller oavsett om det är en deltids eller heltidsanställning. Lönen måste även vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, men minst 27.360 kronor.
Den senast publicerade medianlönen vid tidpunkten för ansökan ska gälla vid prövningen. Det är alltså ansökningstillfället som kommer att styra vilken medianlön som ska tillämpas.
Även vid ansökan om förlängt arbetstillstånd ska Migrationsverket pröva om kravet på god försörjning är uppfyllt. Det gäller både om kravet kommer att uppfyllas framåt och om kravet varit uppfyllt under den föregående tillståndsperioden.
– Vid ansökan om förlängt arbetstillstånd görs en ny prövning i förhållande till aktuell medianlön, säger Anna Lindblad.
