Vem har högst intelligens? En vanlig rörmokare eller en genomsnittlig akademiker?
En grupp amerikanska forskare bestämde sig för att studera sanningshalten i den utbredda uppfattningen att västerländska universitetsstudenter har mellan 115 och 130 i IQ – en bra bit över de 102 IQ-punkter som råder i genomsnitt hos totalbefolkningen.
"Vi spårade ursprunget till denna övertygelse till föråldrade intelligensdata som samlades in på 1940- och 1950-talen när universitetsutbildning var ett privilegium som ett fåtal utnyttjade. Granskningen av nyare IQ-data visar att IQ-nivån hos collage- och universitetsstudenter har fallit till genomsnittsnivån för befolkningen i stort", skriver forskarna i en artikel om den nya studien.
Den genomsnittliga IQ-nivån hos högskolestudenter på college-nivå i USA är idag 102 IQ-punkter – samma som hos den genomsnittlige amerikanen – men det alarmerande är att hos studenterna sjunker IQ-nivån med 0,2 punkter per år.
Forskarna förklarar situationen med att högskolorna har blivit allt bättre på att locka lågintelligenta individer till högre studier. Något som använts även i Sverige som en metod för att dölja arbetslöshet, vilket har kritiserats från flera håll.
– I Sverige fungerar högskolorna regional- och arbetskraftspolitiskt, man gömmer undan en stor del av den unga generationen där, fast de inte vill studera och inte har några särskilda förutsättningar för akademiska studier, konstaterade litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström i en intervju med Uutiset redan i början av 2000-talet.
När hög utbildning blir ett tecken på låg IQ kan det få stora följder för samhället, varnar de amerikanska forskarna.
De presenterar även ett antal teorier om vad som behöver göras på själva högskolorna, när allt mer lågintelligenta individer studerar på dessa lärosäten.
"För det första måste universitet och professorer inse att deras studenter inte längre är extraordinära, utan mediokra, och anpassa läroplaner och akademiska nivåer till detta. För det andra kan arbetsgivare inte längre förlita sig på att sökande med universitetsexamen ska vara intelligenta eller mer kapabla än de utan examen", skriver forskarna.
En tredje konsekvens är också självbilden, som är viktig för många studenter inom högre utbildning. Studenterna måste inse, skriver forskarna, att antagning till universitetetet inte längre är en inbjudan att gå med i en elitgrupp, utan snarare tvärtom.
Forskarna konstaterar att myten om att hög utbildningsnivå tyder på hög intelligens är "oerhört felaktig, föråldrad och inte evidensbaserad".
