Regeringen vill avskaffa den nuvarande ordningen med eget boende och att asylsökare som regel ska bo i mottagnings- eller återvändandecenter. I stället för lägenhetsboenden ska i huvudsak kollektiva boenden användas.
Mottagningscenter bör, enligt uppdraget från regeringen, som utgångspunkt vara så stora att det går att inrätta lokaler för asylprövning i anslutning till dem. Vid planeringen av mottagningscentren ska Migrationsverket även väga in de långsiktiga regionala arbetsmarknadsförutsättningarna för de som sedan beviljas uppehållstillstånd.
– Mottagningssystemet för asylsökande kommer att genomgå stora förändringar framöver och vi börjar nu förbereda för det, säger Sara Åhman, chef för Migrationsverkets nationella operativa avdelning, i ett pressmeddelande.
Den 31 maj ska resultatet av regeringens utredning om ett ordnat initialt mottagande av asylsökare presenteras. Men redan nu har Migrationsverket fått i uppdrag att förbereda reformeringen av mottagningssystemet, som kräver stora förändringar i boendebeståndet.
Uppdraget innebär att Migrationsverket ska planera och genomföra anpassningar av myndighetens boendebestånd, och även presentera en plan för hur det framtida behovet av boenden som myndigheten ansvarar för kan tillgodoses. Redovisning av uppdraget ska ske den 31 oktober.
För att kunna bemöta behov och förändringar i mottagnings- och boendesystemet för asylsökande påbörjar Migrationsverket nu en upphandling av nytt ramavtal för kollektiva bostäder. Det handlar om minst 4.500 platser som ska skötas av privata tjänsteleverantörer och nyttjas om behov uppstår.
Antalet asylsökare till Sverige har under de senaste åren minskat och i dagsläget har Migrationsverket en boendekapacitet på 15.000 platser som drivs i egen regi.
– Migrationsverket ska inte utöka antalet boendeplatser i dagsläget, utan det handlar om att ha ett ramavtal på plats som ger oss möjligheten att avropa platser om behov uppstår, säger Kenneth Karlsson, enhetschef på enheten för tillfälliga bostäder.
Det är privata tjänsteleverantörer som upphandlingen vänder sig till och kommuner behöver inte iordningsställa platser med anledning av upphandlingen. Exakt hur och i vilken omfattning de berörda kommunerna påverkas, utifall ett avrop görs, är i detta skede för tidigt att svara på enligt Migrationsverket.
Migrationsverket behöver inte betala för upphandlade platser enligt ramavtalet förrän de används, utan det är först när och om de nyttjas.
Samtidigt lämnas inga garantier för att ramavtalet kommer nyttjas om inte behovet uppstår under tiden som ramavtalet är giltigt.
Upphandlingen riktar sig mot privata aktörer i länen Skåne, Kronoberg, Örebro, Halland, Västra Götaland, Värmland, Norrbotten, Västernorrland, Uppsala, Västmanland, Stockholm och Västerbotten.
– Men det är för tidigt att säga exakt var boendena kommer att finnas. Det beror på vilka anbud som kommer in och vilka som lever upp till de i upphandlingen ställda kraven, säger Kenneth Karlsson.
Upphandlingen påbörjades 7 mars och finns tillgänglig i Migrationsverkets upphandlingssystem Tendsign.
