Utan hänsyn tagen till inflation kostar det svenska polisväsendet skattebetalarna nästan dubbelt så mycket som det gjorde 1998. Då kostade våra poliser 11 miljarder kronor medan de idag har passerat 20-miljardersgränsen. Ändå får polisen under våra moderatledda regeringar mindre och mindre gjort. Genom Affes Statistikblogg har Fria Tider fått tillgång till statistik som ger alarmerande besked om polisinsatserna mot våldsbrottsligheten, län för län. I Värmland har exempelvis antalet anställda poliser ökat med 10 procent sedan 1998. Ändå har Värmlandspolisens helgbemanning under samma tid minskat med 22 procent - samtidigt som våldsbrotten ökat med 97 procent. Grafik över situationen i de flesta av Sveriges län finns här till höger.
Uppklarningsprocenten - en siffra som inte skall jämföras
Att den svenska polisens uppklarningsprocent, dvs den andel av brotten man kunnat knyta till en gärningsman, är låg i internationell jämförelse är känt. Hur låg är emellertid besvärligt att få reda på, eftersom våra statistikproducerande och brottsförebyggande myndigheter verkar ha instruktioner att avstå från att göra någon s.k. benchmarking gentemot andra länder. Inte heller våra regeringsnära tankesmedjor har sedan den borgerliga regeringens tillträde 2006 berört frågan. En rapport från Timbro, daterad 2005, kan emellertid belysa läget som det var för sju år sedan:
- En jämförelse vad gäller antalet uppklarade brott visar på stora skillnader mellan de nordiska länderna. I Sverige ligger den så kallade uppklarningsprocenten på cirka 3-4 procent vid bostadsinbrott. Motsvarande siffror för Danmark och Norge är cirka 7 respektive 15 procent. I Finland 22-26 procent. Nyckeln är enligt polisöverintendenten Jyrki Pelkonen vid Polisstyrelsen, snabba och effektiva förundersökningar. Budskapet till de kriminella blir att det inte lönar sig att begå brott i Finland, menar Pelkonen.
- [Den svenska] Polisens uppklaringsprocent ligger generellt på bara 15 procent och har minskat mycket kraftigt de senaste tio åren [till 2005].
Enligt Timbros uppgifter från 2005 klarar polisen i Stockholm och Malmö upp 3 procent av anmälda inbrott, medan polisen i engelska Leeds klarar upp mer än 20 procent.
- En aspekt på förtroendet är den grad av lojalitet allmänheten känner för polisen. Här visar SKI:s mätning att förtroendet för polisen minskar mycket kraftigt. Medborgarnas förtroende för den svenska polisen är i botten och svenskarna är enligt vissa undersökningar otryggast i Europa.
Moderata tänkare 2005: Garanterat lägre brottslighet
I Timbro-rapporten som publicerades 2005 föreslår den moderatnära tankesmedjan en rad genomgripande åtgärder för att på kort tid sätta fart på det svenska polisväsendet:
- Organisation, ledning och polisiära metoder behöver ses över för att nå den effektivitet som medborgarna har rätt att kräva av en resursslukande verksamhet.
I rapporten vill man återigen kommunalisera polisverksamheten på ett sätt "som bygger på de recept som gjort polisen i New York och Storbritannien så effektiv till en renodlat lokal angelägenhet. En möjlighet att införa kommunalt huvudmannaskap kan vitalisera och utveckla metoder och planer som nu bara finns på papper."
Och det fortsätter i samma stil:
- Medborgarna får en kontroll de i dag saknar, där centralbyråkratin i stället firar triumfer. Huvuddragen i en sådan reform med en nyinrättad lokal polis innefattar frågor om organisation, rekrytering, utbildning, utrustning, finansiering och tillsyn. Förslag lämnas också på hur en snabbare lagföring och ett differentierat påföljdssystem kan bidra till att stävja den hotande utvecklingen vad gäller ungdomsbrott. För Malmös del innebär en reform enligt förslaget att 1 000 poliser fördelas på tio närpolisområden med en garanterad nedgång av brottsligheten och tryggare medborgare.
Efter två mandatperioder vid makten har moderaterna inte åstadkommit någonting av det som skisserades. Istället har man fortsatt socialdemokraternas centralisering och politisering av polisen, för närvarande med fokus på s.k. mångfaldsmål. I en intervju förklarade den förre SÄPO-chefen, Generaldirektören för Tullverket m.m. Anders Eriksson att Sverige under rådande förhållanden inte bör kalla sig för ett rättssamhälle.
Vad diagrammen till höger visar
Siffrorna för den första och andra stapeln är från en granskning gjord av DN idag. Dessa båda staplar visar hur många fler anställda poliser länet har 2012 jämfört med 1998 och hur helgbemanningen såg ut då och nu. Den tredje stapeln visar ökningen av anmälda våldsbrott under samma period.
Grafiken publiceras med tack till Affes Statistikblogg
