Planeringsantagandet för asylsökare sänks i Migrationsverkets prognos med 2.000 ansökningar per år för hela prognosperioden.
Det innebär ett antagande om cirka 14.000 nya asylansökningar per år för 2023 och 2024.
– Migrationsverket spår för kommande år den lägsta nivån på antalet förstagångsansökningar på hela 2000-talet, bortsett från pandemiåren. Samtidigt ser vi en annan trend i EU, med ökad invandring, säger Maria Malmer Stenergard (M) i ett uttalande.
Men det är alltså små förändringar det handlar om, och antalet asylsökare har minskat stadigt sedan asylkaosåret 2015. Samtidigt har dock inflödet från tredje världen fortsatt genom mycket hög anhöriginvandring och "arbetskraftsinvandring". Detta har lett till att Sverige fortsätter att ta emot över 100.000 invandrare per år.
För i år räknar Migrationsverket med 45.000 så kallade anknytningsärenden (förstagång och förlängning) samt 93.000 arbetsmarknadsärenden. Till detta kommer bland annat 30.000 "studerandeärenden" och 80.000 medborgarskapsärenden.
Prognosen utgår från gällande lagstiftning och regelverk och tar hänsyn till föreslagna lagändringar i framlagda propositioner från regeringen.
Även prognosen för antalet ukrainska medborgare som söker skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv sänks, från 15.000 till 14.000 personer under 2023. För 2024 är huvudscenariot liksom tidigare att 10.000 ukrainare söker skydd. Hittills i år har drygt 7.500 personer från Ukraina sökt tillfälligt skydd i Sverige.
