Riksbankens beräkningar bygger på att tillfälliga åtgärder som halverad matmoms, billigare kollektivtrafik och sänkta drivmedelsskatter upphör.

Om en ny regering låter stöden blir kvar kan de hålla uppe aktiviteten i ekonomin och öka behovet av räntehöjningar. Det framgår av Thedéens besked vid en pressträff i Göteborg.

– Det är ju ingen matematik i detta, men det kan leda till att vi behöver höja räntan ännu mer. Men i vår prognos så ligger ju antagandet att de faktiskt drar tillbaka det här, säger han enligt TT.

Även utan sådana förändringar av finanspolitiken pekar bankens prognos uppåt. Thedéen beskriver bedömningen som ungefär två och en halv räntehöjningar.

Att räntan ändå lämnas oförändrad nu beror enligt riksbankschefen bland annat på att arbetslösheten fortfarande är hög. Sverige har också ett gynnsammare inflationsläge än många andra länder.

– Vi har inget akut inflationsproblem, säger Erik Thedéen.

Framöver ser bilden annorlunda ut. När svensk ekonomi tar fart ökar enligt Riksbanken behovet av att bromsa, samtidigt som räntorna pressas upp internationellt. Därtill kommer risken för prisökningar när kriget i Mellanöstern och ukrainska angrepp mot ryska energianläggningar stör tillgången på olja och drivmedel.

Också de kommande löneavtalen kan påverka räntan. Riksbanken räknar med årliga löneökningar på omkring 3,5 procent. Blir de betydligt större utan att produktiviteten ökar i motsvarande grad kan inflationstrycket tillta.

Thedéen bedömer dock att risken är begränsad och framhåller att den svenska lönebildningen fungerar väl.