Sverige har benhårt hållit fast vid en ränta runt 3,5 procent trots att bland annat USA har höjt sin ränta till 5,5 procent, för att stävja en amerikansk KPI-inflation på 3,0 procent. Den svenska inflationen ligger samtidigt på skyhöga 9,3 procent.
Den generösa lågräntepolitiken har varit glada nyheter för tunga väljargrupper på bostadsmarknaden, då Riksbanken har lyckats få priserna där att återigen dra iväg uppåt i svenska kronor under våren och sommaren.
Men kronan har samtidigt fallit kraftigt mot euron och dollarn och i fredags föll den ytterligare när en euro handlades för 11,92 kronor.
Enligt en tidigare bedömning av SEB har det svenska bolånerallyt orsakat att utländska investerare nu säljer svenska kronor.
När vice Riksbankschef Anna Breman under ett möte med Swedbank i veckan skulle förklara varför inflationen återigen väntas dra iväg så nämnde hon inte Riksbankens egen penningpolitik som en tänkbar orsak. Däremot kan vädret ha spelat en roll, enligt Breman.
– Sommaren har präglats av geopolitiska spänningar, extremväder och ett pågående krig i Europa. Det kan bland annat påverka varupriser, energipriser och livsmedelspriser, säger hon till TT.
Enligt Breman kommer räntan dock att behöva ligga "kvar" på en hög nivå långt efter att inflationen fallit till 2 procent, för att förhindra att den stiger igen.
En ränta på 3,75 procent är dock bara hög om man jämför med de senaste årens svenska noll- och minusräntor, och ligger i historiskt perspektiv strax under den ränta som länge ansetts normal (4–5 procent) i en fungerande ekonomi med en KPI-inflation på 2 procent – alltså ej 9,3 procent – om året.
