Det är ett ovanligt beslut som nämnden har fattat inom systemet för nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen har tidigare beslutat att vård vid könsdysfori ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård och utgå från tre enheter.
Den beredningsgrupp som har analyserat tillståndsansökningarna från regionerna har dock bedömt att ingen av de sökande enheterna ensam har kapacitet att utföra all vård inom tillståndsbeslutet och uppfylla de villkor som ställts. Därför har man förordat en lösning som bygger på samarbete mellan fler regioner.
Nämnden för nationell högspecialiserad vård har nu fattat beslut om att de tre enheter som får tillstånd att bedriva viss vård vid könsdysfori ska samarbeta med tre ytterligare enheter kring vården.
– Syftet är att på så sätt säkra tillgängligheten till vården. Det här rör vård för en patientgrupp som blivit fler över tid, och där en central fråga är tillgänglighet i varje steg av vårdkedjan, säger Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen.
I beslutet finns specifika villkor för tillstånden och bland annat ingår att enheterna ska kunna samverka kring väntetider nationellt.
De tre enheter som får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid könsdysfori, inklusive könsbekräftande kirurgi, är Region Stockholm, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen. De ska i sin tur samverka parvis med Region Uppsala, Region Skåne och Region Västerbotten.
– Könsdysfori är ett vårdområde som är i stort behov av struktur, forskning, mer kunskap och uppföljning. Det är något som också framkommit i vårt arbete med att uppdatera kunskapsstöden på området. Med den här koncentrationen ger vi bättre förutsättningar för forskning och utveckling och för att utredning, behandling och uppföljning sker likvärdigt i Sverige, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Han fortsätter:
– Målet är en bättre patientnytta, att patienten får bra bemötande och en tydlig vårdplan framåt. Beslutet kommer också att ge bättre förutsättningar för kompetensförsörjning och samverkan mellan de experter som behövs inom flera områden, exempelvis inom psykiatri, endokrinologi, plastikkirurgi, urologi och logopedi.
Övergången till nationell högspecialiserad vård sker enligt beslutet den 1 januari 2024.
