Hushållens nettoförmögenhet minskade under det tredje kvartalet med 327 miljarder kronor (-1,5 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 21.617 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet sjönk med 320 miljarder kronor till 26.854 miljarder kronor.
Nedgången är driven av minskade aktietillgångar (-3,6 procent) och räntetillgångar (-0,7 procent), medan fastighetstillgångarna ökade (+0,7 procent). Hushållens nysparande uppgick till 87 miljarder kronor vilket innebär att hushållen sparat drygt 539 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.
– Det mesta på den ekonomiska dagordningen pekade i negativ riktning under det tredje kvartalet. En svag börs, avmattad bostadsmarknad och en räntehöjning från Riksbanken fortsatte pressa ner hushållens förmögenhet. Inför årets sista kvartal finns dock goda förutsättningar för att hushållen äntligen kan andas ut med något mer positiva börsvindar och en efterlängtad räntetopp, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i ett uttalande.
Under det tredje kvartalet ökade hushållens skulder med 7 miljarder kronor (+0,1 procent). Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,3 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal från 1,2 procent till 0,7 procent. Ökningstakten har aldrig legat under 1 procent tidigare, och det är således den lägsta sedan mätningarna började. Bostadslånen ökade med 0,1 procent samtidigt som studielånen ökade med 1,2 procent och konsumtionslånen med 0,5 procent. Övriga lån minskade däremot ytterligare detta kvartal med 0,1 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade med 25 procent under kvartalet från 6,5 procent till 8,1 procent och ligger nu på samma nivå som under slutet av 2008.
– Ränteläget är den enskilt viktigaste komponenten för att avgöra vart bostadsmarknaden är på väg. Hushållens räntekvot når nu den högsta nivån sedan slutet av 2008 och pressar ner hushållens vilja att ta på sig mer skuld till rekordlåga nivåer. Med en stundande ränteplatå, låg skuldbenägenhet och fortsatt urholkad köpkraft talar det mesta för att bostadsmarknaden bottnar först en bra bit in på 2024, säger Américo Fernández.
