Asylkaoset
Huvudstaden Prag har trots sin storlek fortfarande en nästan helt europeisk befolkning. Men nu kan det bli ändring på det.

Tjeckien släpper in 153 araber

Publicerad 19 december 2015 kl 15.52

Utrikes. Den tjeckiska regeringen kommer att ta emot 153 kristna araber från Irak som flyr IS-kontrollerade territorium, rapporterar Reuters. Men beslutet att ta emot folkgruppen, som har gjort Södertälje till den mångkulturella stad det är, får nu missnöjet att växa mot landets premiärminister Bohuslav Sobotka. I värsta fall hotas landet av en regeringskris.

Dela artikeln

© WEC

George Soros.

Tjeckiens president Milos Zeman, som har ett långvarigt engagemang mot muslimsk invandring bakom sig, sade redan i juli att han föredrar kristna araber framför den våg av människor, i huvudsak muslimer, som fortsätter att välla in i Europa.

Premiärminister Bohuslav Sobotka kritiseras nu från alla håll, bland annat av Zeman, för att indirekt acceptera EU:s obligatoriska kvoter. Samtidigt kritiserar George Soros organisationer Tjeckien för att inte göra tillräckligt och anklagar regeringen för att ha usla förhållanden i transitlägren i syfte att avskräcka asylsökare från att stanna.

Det fortsatta inflödet av asylsökare väcker påtaglig oro i hela Tjeckien. Situationen överlag betecknas som ytterst instabil och oron är stark för att inflödet av asylsökare – som hittills varit marginellt – snabbt skulle kunna vändas till sin motsats. Detta då de hittills använda flyktingvägarna från framför allt Syrien blockeras och strömmen ändrar riktning norröver, via bl.a. Ukraina.

En starkare rysk inblandning i Syrien förväntas bland ledande politiker i Prag leda till att konflikten där trappas upp ytterligare, med ännu fler asylsökare som följd.

Av debatten att döma kan intrycket ibland ges att dagens Tjeckien helt skulle sakna invandrare eller medborgare av utländsk härkomst. Sedan andra världskriget, då den tyska ockupationen först ledde till att judar och romer nästan helt försvann och därefter ledde till att etniska tyskar fördrevs som hämnd för ockupationen, har Tjeckien blivit alltmer kulturellt och språkligt homogent. En utveckling som kan sägas vara en motsats till den i Sverige, där politikerna beslutade om mångkultur år 1975.

Men med undantag för landets vietnamesiska minoritet, som driver många av städernas småbutiker och är påtagligt välintegrerad, är det som präglar Tjeckiens invandrare som grupp framför allt att de är vita. De är också kristna, något som också brukar framhållas som positivt, trots att Tjeckien anses vara ett av världens minst religiösa länder.

Framför allt präglas debatten – och människors välgrundade oro – av att det muslimska inslaget i Tjeckien är i allt väsentligt frånvarande och osynligt, samtidigt som tjecker dagligen har kunnat se på tv vilka enorma problem muslimer orsakar i övriga delar av Europa. Antalet muslimer i landet uppgick vid den senaste folkräkningen (2010) till färre än 20.000 och så många fler lär inte ha tillkommit sedan dess.

Den inrikespolitiska debatten under höstens början har i Tjeckien, liksom i andra EU-länder, också på andra sätt helt dominerats av migrationsfrågorna och EU:s hantering av asylkaoset.

Splittring i regeringen
I efterdebatten om utfallet av det extrainsatta möte i Europeiska rådet, där Tjeckien och flera centraleuropeiska länder kördes över i kvotfrågan, har framför allt Visegrad-ländernas splittring upprört känslorna och av det tjeckiska V4-ordförandeskapet betecknats som djupt beklagligt.

Flera prominenta politiker, över hela det politiska spektrumet, inklusive bl.a. president Zeman och tidigare presidenten Klaus, har ställt sig kritiska till premiärminister Sobotkas beslut att till skillnad från den slovakiska regeringen avvisa tanken på att dra EU-kommissionen inför rätta för att stoppa obligatoriska flyktingkvoter.

Därefter har det uppstått en påfallande nyanserad inrikespolitisk diskussion om Tjeckiens möjlighet att ta emot fler flyktingar och om den – med svenska mått mätt – låga komfortnivån i landets transitläger bör höjas eller sänkas. Lägren är alltid byggda som förvar där asylsökarna låses in och hindras att ränna runt i Tjeckien för att exempelvis begå brott, så som så ofta sker i Sverige. Knappt 900 asylsökare ska hållas i förvar i sådana läger, och den befintliga kapaciteten är drygt 1.550 platser med en planerad utbyggnad om ytterligare 400 platser.

En tidigare domare i landets konstitutionsdomstol, senatorn Eliska Wagnerova, har varnat för att Tjeckien kan komma att anmälas till Europadomstolen för grym och omänsklig behandling eftersom även invandrarfamiljer hålls inspärrade i dessa läger. Inrikesminister Chovanec kontrar med att barn alltid mår bättre när de får vara med sina föräldrar.

Tjeckien, betonas det från regeringens sida, är inte emot solidaritet eller att försöka hjälpa till efter förmåga. Men det är ett faktum – brukar det framhållas – att få flyktingar vill stanna i Tjeckien och att det varken finns verktyg eller rättsliga medel för att kvarhålla flyktingar som vill åka vidare till t.ex. Tyskland. Enskilda organisationer, exempelvis George Soros kulturmarxistiska aktivistorganisation Open Society, menar att förhållandena där högst medvetet hålls usla för att ge flyktingarna en avskräckande bild av Tjeckien.


Vetenskap

Stor svensk studie bekräftar fördomar. Höjda bidrag får bidragstagare att skaffa fler barn istället för att skaffa ett arbete, visar en undersökning från Inspektionen för socialförsäkringen.0 Plus

Coronavaccin

Greps av polis efter gärningen. Erkänner allt – anser att vaccinet är livsfarligt.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.