Studien mätte sysselsättningen i september 2018 och avser personer i åldern 25–64 år med minst en treårigeftergymnasial utbildning som invandrat till Sverige under perioden 2006–2017.
Andelen arbetslösa skiljde sig mycket mellan utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda var omkring åtta procent arbetslösa medan motsvarande andel bland inrikes födda var omkring två procent.
Andelen som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning under mätveckan i september var betydligt större bland högutbildade utrikes födda män än bland utrikes födda kvinnor. Åtta av tio utrikes födda män hade arbete som huvudsaklig sysselsättning medan sex av tio utrikes födda kvinnor hade detta, enligt SCB.
Utrikes födda kvinnor var i större utsträckning i studier och föräldralediga än utrikes födda män. Bland inrikes födda var skillnaderna mellan män och kvinnor betydligt mindre. Omkring nio av tio hade arbete som huvudsaklig sysselsättning, både bland män och kvinnor.
Andelen som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning skiljer sig också åt beroende på invandringstidpunkt och invandringsskäl. Bland dem som invandrade till Sverige under perioden 2006–2009 hade åtta av tio arbete som huvudsaklig sysselsättning medan sex av tio av dem som invandrade till Sverige under perioden 2014–2017 hade arbete som huvudsaklig sysselsättning.
Bland högutbildade personer som kommit till Sverige som asylsökare hade drygt hälften arbete som huvudsaklig sysselsättning medan drygt nio av tio som kommit till Sverige av arbetsskäl hade arbete som huvudsaklig sysselsättning.
