Mellan 30-50 procent av asylsökande registrerar olika personuppgifter hos myndigheter i Sverige, visar en utredning från Skatteverket.

De falska personuppgifterna används bland annat till en "betydande brottslig verksamhet". Exakt hur mycket är oklart, eftersom de olika myndigheterna inte delar uppgifterna med varandra. Det kan också handla om felstavningar.

– Om jag till exempel har tre identiteter så kan jag starta ett företag och få nystartsbidrag, sen kan jag vara arbetslös i den andra och få sjukpenning, och sen kan jag ta lån i den tredje, säger Marie Mattsson Vangekrantz, samordnare för ID-relaterad brottslighet på Skatteverket, till TV4.

Nu kräver Skatteverket att sekretesslagen ändras så att myndigheter kan ta del av varandras uppgifter och därmed stoppa den här typen av olaglig verksamhet.

Den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov är en av många asylsökande som använt sig av minst två olika identiteter.