Kaliber i P1 har gått igenom alla fällande domar för oaktsam våldtäkt från att lagen infördes 2018 till och med 2024.
I hela 60 procent av fallen ändras tingsrättens dom i hovrätten, visade det sig. I knappt 40 procent av fallen skärps rubriceringen från oaktsam våldtäkt till våldtäkt, vilket ger betydligt högre straff. I drygt 20 procent av fallen frias i stället den åtalade.
Advokaten Hanna Larsson Rampe, som är specialiserad på sexualbrott, beskriver rättsläget som absurt.
– Det är lite grann som ett lotteri. Jag brukar säga till mina klienter att jag har ingen aning om hur det här ska gå.
Hon menar att lagstiftningen i praktiken flyttat bevisbördan från staten till den åtalade.
Omvänd bevisbörda
– Det är klart att det krävs samtycke och att båda ska vara överens. Men så som lagstiftningen ser ut så har man hamnat i en situation där man i praktiken tillämpar en omvänd bevisbörda där den som är misstänkt för brott ska behöva bevisa att det fanns ett samtycke. Det är minst sagt olyckligt.
Redan när samtyckeslagen drevs igenom 2018 varnade flera tunga remissinstanser – däribland Lagrådet, domstolar och Sveriges advokatsamfund – för att reglerna skulle bli svåra att tillämpa. Politikerna ville dock inte lyssna på kritiken mot lagen, som föregåtts av en mångårig statligt finansierad feministisk kampanj om "samtycke".
Bengt Ivarsson, som då var ordförande i advokatsamfundet och senare expert i utredningen om samtyckeslagen, håller idag fast vid kritiken.
"Mest rättsosäkra straffrättsliga lagstiftningen"
– Jag tycker den är problematisk och jag har sagt det tidigare och säger det igen att det här är den mest rättsosäkra straffrättsliga lagstiftning vi har. Det vill säga, här är störst risk att oskyldiga döms.
En BRÅ-rapport från tidigare i år visar att en stor majoritet av försvarsadvokaterna upplever att förutsägbarheten minskat sedan samtyckeslagen infördes. Samtidigt har rättsfall där ord står mot ord blivit vanligare, även i mål där det påstås ha förekommit våld men där det saknas teknisk bevisning.
Kajsa Hällje, domare vid Södertörns tingsrätt, ser med oro på utvecklingen.
– Om det är så så är det ju verkligen Inte bra, utan högst oroväckande skulle jag säga. För en princip vi har i vårt rättssystem är ju att det ska finnas förutsägbarhet på det sättet att lika fall ska behandlas lika. Och det är klart att det inte ska vara ett lotteri som avgör om man blir dömd eller inte, säger hon till SR.
I Kalibers serie "Utom rimligt tvivel" följer redaktionen flera konkreta fall där unga män fällts eller anmälts efter situationer de själva uppfattat som frivilligt sex. I ett fall döms "Hugo" för våldtäkt efter att domstolen bedömt att kvinnan sov när övergreppet började. Polisen missar samtidigt viktig medicinsk dokumentation som stärker hans förklaring till varför han använde glidmedel, och när journalerna till sist hittas gör hovrätten ändå ingen annan bedömning än tingsrätten.
I ett annat fall anklagas gymnasieeleven Joakim för en påstådd våldtäkt efter ett möte i en EPA-traktor, trots att han själv uppfattat situationen som frivillig. I målet används sms som talar mot honom, medan meddelanden som talar till hans fördel sorterats bort och aldrig når domstolen.
Brottet oaktsam våldtäkt infördes tillsammans med samtyckeslagen. För att dömas krävs inte längre att den åtalade haft uppsåt att våldta, utan det räcker med grov oaktsamhet – att personen borde ha förstått eller åtminstone misstänkt att samtycke saknades. Enligt Kalibers genomgång är många av de dömda tonåringar eller unga vuxna, ofta i sina första relationer och sexuella erfarenheter.
