Skattefridagen visar hur många av årets dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter.
– Skattefridagen är ett sätt att visa hur höga de skatterna är. I Sverige är skatterna många och ofta dolda, vilket gör det svårt att veta hur mycket skatt man faktiskt betalar. Det är ett demokratiskt problem. För att kunna fatta genomtänkta beslut krävs att man vet hur mycket man betalar och vad det offentliga gör med pengarna, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström i ett pressmeddelande.
2006 inföll skattefridagen den 8 augusti. Sedan dess har framför allt jobbskatteavdragen gjort att människor har fått behålla mer av de pengar de tjänat ihop. Men trenden bröts 2016, och sedan dess har utvecklingen gått åt fel håll och vanliga löntagare har fått behålla allt mindre av sin inkomst.
Skattefridagen har räknats fram av Skattebetalarna sedan början av 1970-talet. Utgångspunkten är en person som har en inkomst på sex inkomstbasbelopp, motsvarande en månadslön på 31.700 kronor. Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter) och konsumtionsskatter.
