Bakom studien står forskare från Göteborgs universitet. I experimentet placerades återvunna plastpellets i vatten i 48 timmar. Därefter exponerades zebrafiskyngel för vattnet i fem dagar.
Resultatet: förändringar i genuttryck som styr fettomsättning och hormonreglering.
– Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa, säger Azora König Kardgar, forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.
Kemisk analys av det vatten som plasten legat i visade på ett 80-tal ämnen – allt från UV-stabilisatorer och mjukgörare till bekämpningsmedel och läkemedelsrester. Vissa av dessa har inte använts i tillverkningen av plasten, utan tros ha tillkommit under användningsfasen innan plasten återvunnits.
– Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast, säger Eric Carmona, forskare vid Helmholtz Centre for Environmental Research i Tyskland.
Forskningen bekräftar tidigare rön om att plastkemikalier också kan påverka människor, bland annat genom hormonstörningar, fetma, diabetes och försämrad fertilitet.
Enligt professor Bethanie Carney Almroth, som lett studien, är problemet att det är omöjligt att veta vilka kemikalier som hamnar i återvunna plastprodukter.
– Detta är det största hindret med idén om att återvinna plast. Vi vet aldrig säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av återvunnen plast. Och det finns också en betydande risk för att det sker en blandning av kemikalier som gör den återvunna plasten giftig, säger hon.
Inför kommande FN-förhandlingar i Genève om ett globalt plastfördrag uppmanar forskarna världens beslutsfattare att införa tydliga regler om kemikalieinnehåll i plast – annars, menar de, är säker plaståtervinning en illusion.
– Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, säger professor Bethanie Carney Almroth.
