Efter Musks senaste attacker mot Trump i sociala medier rasade Tesla-aktien med drygt 14 procent, vilket motsvarar ett börsvärde på omkring 1.454 miljarder kronor.
Flera analytiker varnar nu för att Musk är på väg att tappa det politiska stöd han tidigare haft i Washington, något som kan få långtgående konsekvenser för både Tesla och SpaceX.
SpaceX är inte vilket bolag som helst. Företaget levererar uppskjutningar åt NASA, bygger militära satelliter och ansvarar för det snabbt växande kommunikationsnätverket Starlink, som används både civilt och i försvarssammanhang.
Det är också ett av få bolag som på egen hand kan skicka bemannade rymdfarkoster till låg omloppsbana, något som gjort SpaceX till en central aktör i den amerikanska rymdstrategin.
Steve Bannon, som länge varit kritisk till storbolagens makt, gick till attack mot Musk i sin radiosändning War Room. Där föreslog han att regeringen bör använda lagen om krigsproduktion – Defense Production Act – för att ta kontroll över SpaceX.
Han hänvisade till bolagets roll för den nationella säkerheten och menade att den typen av infrastruktur inte bör kontrolleras av en enda individ som är illojal med de intressen som infrastrukturen ska skydda.
Bannon är inte en marginalfigur i amerikansk politik. Han var arkitekten bakom Trumps presidentkampanj 2016 och tillsattes som chefsstrateg i Vita huset efter Trumps valseger.
Under sin korta men inflytelserika tid i regeringen drev han en nationalistisk och protektionistisk linje, och har sedan dess fortsatt att forma den amerikanska högerpopulismens idéer genom sina medieplattformar och internationella kontakter.
För Bannon handlar konflikten inte bara om Elon Musk, utan om oligarkers kontroll över vad han ser som strategisk amerikansk infrastruktur. Han har länge förespråkat ett starkare statligt grepp om företag med betydelse för försvar, kommunikation och nationell industri, särskilt när ägarna enligt honom inte agerar i USA:s intresse.
Att konflikten nu blossar upp just kring SpaceX är symboliskt. Företaget har på kort tid blivit en oersättlig aktör inom amerikansk rymdfart, med teknik som även militären förlitar sig på.
Under kriget i Ukraina blev Starlink ett avgörande verktyg för kommunikation, vilket ytterligare stärkte företagets ställning.
Men samtidigt har Musk flera gånger agerat efter eget huvud – bland annat genom att neka vissa militära användningar av nätverket – vilket retat upp både Pentagon och kongressledamöter.
Att Trump och Musk nu är i öppen fejd gör det ännu mer komplicerat.
Musk har tidigare varit välkommen i konservativa kretsar, inte minst efter att han köpte Twitter och förklarade sig som yttrandefrihetens försvarare.
Men den senaste tiden har han distanserat sig från Trump och börjat närma sig en egen politisk position – något som av många uppfattas som ett hot mot Trumps dominans inom högern.
Frågan är nu om Trumps läger är berett att gå längre än verbala angrepp. Bannons förslag att beslagta SpaceX är radikalt, men inte utan prejudikat.
Defense Production Act har tidigare använts för att tvinga företag att prioritera statliga behov, särskilt under krigstid eller vid nationella kriser. Att använda den för att ta kontroll över ett privat bolag vore dock ett stort steg, även i det polariserade läge USA befinner sig i.
Teslas framtid hänger delvis på godkännande av självkörande system, något som kräver stöd från federala myndigheter. SpaceX är samtidigt beroende av fortsatt finansiering från NASA och försvarsdepartementet.
