Kvinnorna hade redan utretts och godkänts för så kallad assisterad befruktning vid regionens reproduktionsmedicinska centrum.
När de framförde sitt önskemål fick de beskedet att sådan matchning inte erbjuds samkönade par.
Önskemålet gällde att barnet skulle ha den icke-biologiska "mammans" ögon- och hårfärg, enligt DO.
Regionen har förklarat att rutinen ska hålla nere väntetiderna för patienter som vill ha donation. Skillnaden mellan "samkönade" och "olikkönade" par grundas enligt regionen inte på medicinska bedömningar.
I stället hänvisar regionen till omgivningens förväntningar på att ett barn har sitt genetiska ursprung hos båda föräldrarna. För par där partnern kan förväntas bidra med spermier prioriteras därför matchning, så att donationen inte blir uppenbar för omgivningen.
Motsvarande behov finns enligt regionen inte hos samkönade par.
DO underkänner resonemanget. Myndigheten anser att även samkönade föräldrar kan vilja hålla uppgifter om barnets genetiska ursprung inom familjen.
– Föräldrar i samkönade par kan precis som olikkönade föräldrar ha behov av att hålla informationen om vem som är genetisk förälder till barnet privat inom familjen. Behovet finns alltså oavsett sexuell läggning, säger Kerstin Burman, tillförordnad enhetschef på DO:s rättsenhet.
DO:s slutsats är att paret har missgynnats på grund av sexuell läggning. Tillsynsbeslutet fattades den 13 november och ärendet är därmed avslutat.





