Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenterades på hjärtkongressen ESC.
– Det här är första gången i världen som en forskargrupp redovisar resultat från en studie där hjärtstartare har flugits ut av drönare vid riktiga larm om misstänkt hjärtstopp, säger ansvarig forskare Andreas Claesson, docent vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
När en person drabbas av hjärtstopp räknas varje minut. Så få som en av 10 överlever nämligen ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Men med hjärt- och lungräddning samt en tidig strömstöt (defibrillering) från en hjärtstartare skulle så många som 70 procent kunna överleva. Då behöver dock hjälpen komma fram snabbare. År 2019 tog det i median 11 minuter innan ambulans i Sverige var på plats vid ett hjärtstopp.
Som ett steg i att minska tiden till defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone AB testat att flyga ut hjärtstartare med drönare som ett komplement till ambulans. Studien genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv, och beskriver ett integrerat förlopp där larmoperatör, drönarpilot och flygledning snabbt samverkar för att möjliggöra utryckningen.
Under studieperioden skickades drönarna ut vid 12 av totalt 53 larm om misstänkt hjärtstopp, och levererade framgångsrikt en hjärtstartare på platsen i 11 av fallen (92 procent). I sju fall (64 procent) anlände drönarna innan ambulansen kom, och sparade då i median 1 minut och 52 sekunder. Drönarna flög i median 3,1 kilometer och orsakade inga störningar eller skador på omgivningen. Ingen hjärtstartare användes på patienterna innan ambulansen anlände.
– Även om ingen av de drönarlevererade hjärtstartarna kom till användning denna gång, så visar vår studie att det är möjligt att transportera hjärtstartare med god precision och på ett säkert sätt vid skarpa fall. En förutsättning för att de i framtiden också ska komma till användning är att larmcentralens operatörer tar initiativ och instruerar personer på plats i att snabbt hämta och använda hjärtstartaren för att hjälpa personen som drabbats av hjärtstopp, säger studieförfattaren Sofia Schierbeck, doktorand vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Forskarna noterar att teknologin behöver utvecklas vidare för att öka användningsgraden och minska responstiden ytterligare. Exempelvis kunde drönarna under 2020 inte användas när det var mörkt, regnande eller blåste åtta meter per sekund eller mer. Drönarsystemet var även förinställt på att undvika rutter över tätbefolkade områden, vilket innebar att vissa larmdestinationer hamnade utom räckhåll.
– Sedan studien genomfördes har vi identifierat flera förbättringsområden. I april i år inledde vi en uppföljande studie med ett mer optimerat system. Vi vill pröva om vi, i den uppföljande studien, kan använda drönarna i en större andel av fallen samt minska responstiden ytterligare och därigenom öka tidsbesparingen jämfört med ambulans. Varje minut utan behandling i det tidiga skedet minskar chansen till överlevnad med ca 10 procent och därför vi tror att denna nya leveransmetod har potential att rädda liv, säger Andreas Claesson.
