– Risken för militär eskalation är helt enkelt för hög, säger Estlands marinchef Ivo Värk till Reuters.

Över 30 tankfartyg har den senaste tiden legat för ankar nära den obebodda estniska ön Vaindloo, efter ukrainska drönarattacker mot ryska oljehamnar i Östersjön.

– Den ryska militära närvaron här i Finska viken har blivit mycket, mycket mer påtaglig, säger Värk.

Estland uppger att ingripanden endast kan bli aktuella vid akuta hot, exempelvis vid oljeutsläpp eller skador på kritisk infrastruktur.

– I Atlanten och även i Nordsjön finns det mycket liten rysk närvaro, vilket ger mer tid och handlingsfrihet eftersom risken för militär konfrontation och eskalation är betydligt lägre, säger Värk.

Bakgrunden är en tidigare incident där Estland försökte stoppa ett ryskt fartyg, vilket möttes av att Ryssland skickade upp ett stridsflygplan i området.

Samtidigt har flera europeiska länder intensifierat sina försök att stoppa skuggflottan, det vill säga icke-ryskflaggade fartyg som används för att exportera rysk olja trots sanktioner och därmed finansiera kriget i Ukraina.

Sverige fortsätter att borda misstänkt ryska fartyg efter påstådda misstankar om olika bagatellförseelser. Igår bordade en svensk insatsstyrka från Kustbevakningen det Panama-flaggade fartyget Hui Yuan, som kom från den ryska hamnen Ust-Luga och uppgavs vara på väg mot Las Palmas i Spanien.

Enligt Kustbevakningen misstänks fartyget inte ha följt miljöbalken.

– Vi agerar mot alla fartyg som begår brott mot miljöbalken, oavsett var de kommer ifrån, säger Karin Cars kommunikatör på Kustbevakningen, i en kommentar till TT.