I promemorian beskrivs ambitionen öppet som att på sikt skapa ett ”militärt Schengen”, där militär personal och materiel i praktiken ska kunna röra sig fritt över Europas gränser efter en första kontroll.

Målsättningen är att ett EU-omfattande område för militär rörlighet ska vara etablerat senast 2027.

Samtidigt vill kommissionen bygga om Europas infrastruktur för att klara tredje världskrigets krav. Utpekade transportkorridorer ska anpassas för så kallad dubbel användning, där vägar, broar, järnvägar, hamnar och flygplatser dimensioneras för tunga och breda militära transporter mot fronten mot Ryssland.

Även energi- och digital infrastruktur pekas ut som strategisk och ska göras mer motståndskraftig mot kriser, sabotage och cyberangrepp. Sverige är den "norra militärkorridoren".

I paketet betonas också det nära sambandet mellan EU:s militära rörlighet och stödet till Ukraina. Enligt kommissionen är förmågan att snabbt flytta militär materiel genom Europa avgörande för fortsatt militärt stöd österut och för att stärka unionens försvarsberedskap längs hela den östra gränsen.

Samarbetet med Nato lyfts fram som centralt, även om EU samtidigt vill bygga egna strukturer och regelverk.

Den svenska regeringen ställer sig positiv till ambitionen att stärka militär rörlighet och konstaterar att kriget i Ukraina tydliggjort bristerna i dagens system.

Samtidigt pekar regeringen på flera frågetecken, bland annat kring hur långtgående krisundantagen ska vara, hur nationellt ansvar för säkerhet påverkas och vilka konsekvenser ett framtida militärt Schengen kan få.

Kritiker varnar för ett nytt steg mot överstatlighet på försvarsområdet, medan kommissionen beskriver initiativet som nödvändigt i ett allt mer instabilt säkerhetsläge.