– Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i Europa har fortsatt att minska, säger planeringsdirektör Annika Gottberg med anledning av Migrationsverkets nya prognos.
Under det första halvåret i år tog EU-länderna emot över en halv miljon asylansökningar. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med samma period förra året och den högsta noteringen sedan åren 2015 och 2016. Efter sommaren har antalet asylsökare i Europa fortsatt att öka, men den utvecklingen återspeglas inte i Sverige.
– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten men det har inte skett. Istället ser vi en fortsatt vikande trend, säger Annika Gottberg.
Till följd av utvecklingen justerar Migrationsverket återigen ner planeringsantagandet för antalet asylsökare till Sverige under åren 2023 och 2024. Antagandet är nu att cirka 13.000 personer söker asyl här i år respektive nästa år. I föregående prognos beräknades antalet asylsökare under denna period till cirka 14.000 per år.
Även när det gäller antalet skyddssökande från Ukraina justerar Migrationsverket ner huvudscenariot, från cirka 14.000 till cirka 13.000 för 2023. Under 2024 är huvudscenariot liksom tidigare att omkring 10.000 ukrainare söker skydd i Sverige.
När det gäller arbetstillstånd har antalet förstagångsansökningar minskat hittills i år. Mot bakgrund av det sänker Migrationsverket prognosen för 2023. Bedömningen är att cirka 49.000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd kommer in i år, att jämföra med drygt 65.000 inkomna ansökningar under 2022.
I prognosen konstateras även att regeringens budgetproposition för 2024 innehåller tillskott till Migrationsverket för att genomföra reformer inom migrationsområdet, exempelvis ökade insatser för återvändande, fler förvarsplatser och inrättandet av återvändandecenter.
– Vårt fokus kommer fortsatt att vara att bidra till att genomföra regeringens migrationsreformer och att nå författningsstyrda handläggningstider, säger Annika Gottberg.
