Idag lämnar Riksbanken sitt remissvar på Kontantutredningen, som Finansdepartementet tillsatte i fjol.
Utredningen föreslår bland annat en kontantplikt för aktörer som säljer livsnödvändiga varor och de som tar ut offentligrättsliga avgifter, till exempel matbutiker och vårdcentraler.
Att förslaget om kontantplikt införs är viktigt, både av inkluderings- och beredskapsskäl, enligt Riksbanken.
– Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter. Det alltmer oroliga omvärldsläget, ökade cyberattacker och även det stora strömavbrottet i Sydeuropa visar på vikten av att kunna betala också när internet ligger nere, säger riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande.
Förutom kontantplikten vill Riksbanken också att de stora bankerna ska få ett tydligare lagstadgat ansvar för att tillhandahålla tjänster som dagskasseinsättning och växelkassor till sina företagskunder.
Vidare ställer sig Riksbanken också positivt till förslaget om krav på banker för att privatpersoner ska kunna göra insättningar av sedlar på konto. Det har hittills saknats en lagstadgad skyldighet för de stora bankerna att tillhandahålla denna tjänst, samtidigt som den anses viktig för kontanternas roll som betalningsmedel.
– Kontantinfrastrukturen är idag mycket sårbar och det krävs skyndsamma lagstiftande åtgärder för att skydda den. Att företag kan göra insättningar av kontanter och få ut växelkassor är en förutsättning för att människor överhuvudtaget ska kunna handla med kontanter i samhället. Bankerna bör ta ett större ansvar för såväl sina företagskunder som privata kunders kontanter, säger Thedéen.
