Riksrevisionen har granskat om flerbarnstillägget på ett effektivt sätt bidrar till att nå riksdagens mål.
Granskningen visar att flerbarnstillägget i stor utsträckning omfördelar resurser till familjer med låga inkomster, men att träffsäkerheten i bidraget försämrades 2005 när flerbarnstillägg infördes för barn nummer två.
Den minskade träffsäkerheten beror på att familjer med två barn i snitt har förhållandevis goda ekonomiska förhållanden jämfört med familjer som har tre barn eller fler. En mindre andel av pengarna inom flerbarnstillägget går därmed till hushållen med de allra sämsta ekonomiska förutsättningarna. Det innebär också att kostnadseffektiviteten i insatsen försämrats.
– Under 2019 betalades det ut 1,3 miljarder kronor i flerbarnstillägg för barn nummer två i en familj. Men de 150 kronor i månaden som det ger familjen har en förhållandevis liten betydelse för den ekonomiska levnadsstandarden, säger Niklas Österlund, projektledare för granskningen.
Riksrevisionens beräkningar visar att bidragets träffsäkerhet i form av omfördelning till ekonomisk utsatta barnfamiljer skulle öka om dessa pengar i stället fördelades till hushållen med tre barn eller fler.
Ett annat sätt att förbättra kostnadseffektiviteten skulle vara att omfördela mer medel till ensamstående föräldrar, som också är överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
En kombination av dessa åtgärder skulle också vara möjlig.
