Den franska statsskulden nådde 3.595 miljarder euro vid halvårsskiftet, motsvarande 119 procent av BNP, enligt statistikmyndigheten Insee. Under 2025 uppgick underskottet i de offentliga finanserna till drygt 152 miljarder euro.
Pierre Danon, tidigare vd för Numericable och vice koncernchef för Capgemini, uppskattar nettokostnaden för invandringen till 41 miljarder euro om året. Hans rapport för Observatoire de l’immigration et de la démographie publicerades i februari 2025.
Beräkningen omfattar både personer som vistas lagligt i landet och personer utan uppehållstillstånd. Från de uppskattade utgifterna har Danon dragit av skatter och socialavgifter.
– Kostnaden för de offentliga finanserna kommer alltså huvudsakligen från utlänningar som anländer till landet och inte arbetar, säger han.
Danon kopplar uttryckligen dessa utgifter till Frankrikes budgetproblem. I en intervju med Le Figaro argumenterar han för att kostnaderna tvingar fram besparingar i välfärden. Frankrike måste enligt honom välja mellan att bevara ett generöst socialt skyddsnät och att fortsätta ta emot stora grupper invandrare.
🇫🇷 France’s so-called “student riots” have some VERY interesting backers.
An investigation links the protests to a coalition of roughly 50 organizations, fewer than a third of which are classified as youth groups.
The rest include labor unions, communist and socialist organizations, and pro-Palestinian activists.
Some groups reportedly have ties to Neville Roy Singham, the CHINA-based billionaire accused of financing similar activist networks IN THE U.S.
I've said it before: this all looked way too organized...
Writer: Sol
https://t.co/53fvWTYpOI— Mario Nawfal (@MarioNawfal) October 11, 2026
Migrationskonsulten och författaren Jean-Paul Gourévitch landar i en ännu högre kostnad. I en studie från 2023 för skattebetalarorganisationen Contribuables Associés uppskattar han underskottet till 53,9 miljarder euro om året.
Hans beräkning omfattar även invandrares direkta efterkommande och har därmed en annan avgränsning än Danons. Gourévitch pekar särskilt på indirekta kostnader för bland annat säkerhet, utbildning och samhällsinsatser, samt investeringar vars avkastning är osäker eller ligger långt fram i tiden.
Även i senaten kritiseras kostnadsutvecklingen. Marie-Carole Ciuntu, budgetrapportör för invandring, asyl och integration, framhåller att asylutgifterna har ökat snabbare än antalet ansökningar.
Enligt finansutskottets redovisning från juli 2026 kostade mottagandet av asylsökande och flyktingar närmare två miljarder euro under 2025, exklusive socialbidrag och sjukvård. Ciuntu kritiserar också bristande integration och att bara omkring fem procent av dem som fått avslag på sin asylansökan faktiskt avlägsnas från landet.
– Finanskrisen är inte längre ett hot; den har redan börjat, skriver ekonomiske kommentatorn Nicolas Baverez. Han pekar dock på flera andra orsaker, däribland svag tillväxt, stigande räntor och långvariga underskott, och tillskriver inte krisen enbart invandringen.
