I den nya studien analyserades små barns preferens för ansikten kontra icke-sociala objekt hos mer än 500 tvillingar i spädbarnsåldern.

– Våra resultat tyder på att redan innan spädbarn kan påverka och välja sin omgivning genom att peka, krypa eller gå, så skapar de sina unika perceptuella upplevelser genom att systematiskt titta mer på sociala eller icke-sociala objekt, preferenser som i stor utsträckning kan förklaras av genetiska skillnader mellan barnen, säger Ana Maria Portugal, postdoktor och studiens förstaförfattare.

Barnens blick mättes med hjälp av ögonrörelsekamera. Resultaten visade att individuella spädbarns preferens för ansikten till stor del kunde förklaras av deras genetik. Däremot förklarade inte familjemiljön preferenser för social kontra icke-social information så här tidigt i livet.

Forskarna fann att mer tittande på ansikten kontra icke-sociala objekt vid fem månaders ålder var förknippat med att ha ett större ordförråd under det andra levnadsåret. Det stöder teorin om en koppling mellan tidiga tittpreferenser och senare utveckling.

Studien är en del av forskningsprojektet Babytwins Study Sweden (BATSS) där enäggs- och tvåäggstvillingar har testats med olika barnvänliga metoder vid Karolinska Institutet Center for Neurodevelopmental Disorders (KIND). Barnen har följts från fem månaders till tre års ålder.

Ana Maria Portugal fann att de genetiskt identiska tvillingarnas tittpreferenser var mer likartade än de hos tvåäggstvillingarna. Till exempel: om en enäggstvilling i paret tittade mest på icke-sociala objekt, var chansen stor att den andra tvillingen hade samma preferens. I motsats till enäggstvillingar delar tvåäggstvillingar i genomsnitt bara 50 procent av sina gener. Deras tittpreferenser tenderade att vara mindre lika inom varje tvillingpar.