Genusteorin har anklagats för att inte vara riktig vetenskap utan en ideologi som inte hör hemma i undervisningen.
För att testa detta påstående har Fria Tider gjort ett blindtest genom att mejla institutionerna för genusforskning vid svenska universitet och bett dem kommentera ”empiriska studier” för ett examensarbete.
Hälften av institutionerna har ombetts att kommentera en studie som visar att 88 procent av illustrationerna i kokböcker föreställer män och 12 procent kvinnor. De andra instituten har fått samma studie men med ombytta siffror: kokböcker med 12 procent män på bilderna och i övrigt kvinnor.
Genusvetarnas slutsatser av studierna visade sig bli i praktiken identiska oavsett vilka siffror de kommenterade: i båda fallen menade man att det bekräftade teorin om strukturell sexism.
Flest män: ”Resultatet stämmer bra med forskning”
De universitet som kommenterade resultatet med flest män på bilderna var alla överens om att det bekräftade mäns högre status.
”Resultatet stämmer bra med forskning”, skriver Maria Jansson från Centrum för feministiska samhällsstudier vid Örebro universitet och hävdar att det finns ”en slags hierarki i den arbetsdelning ni har identifierat, nämligen att män och deras arbete ofta framhävs”.
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet håller med. Det ”ingår i en tradition där det män gör anses vara mer intressant och viktigt”, förklarar hon resultatet.
”Det är män som porträtteras som experter”, är också analysen av Lovise Haj Brade vid Forum för Genusvetenskap vid Mittuniversitetet som tillägger att ”män i högre utsträckning använder sig själva som varumärke än kvinnor som kan tänkas vilja låta produkten tala för sig själv”.
Sofie Tornhill, från Forskning i genusvetenskap vid Linnéuniversitetet, tycker att studien bekräftar att ”sysslor och arbeten som värderas högt ofta kopplas till män”.
Flest kvinnor: ”Inte så förvånande ur genusvetenskapliga perspektiv”
Universiteten som kommenterade det omvända resultatet, med flest kvinnor på bilderna, menade däremot att det bekräftar kvinnors lägre status.
”Detta empiriska fynd ni gjort synliggör hur könsmärkning av arbete och arbetsuppgifter görs i vår vardag”, menar Britt-Inger Keisu på Centrum för genusstudier vid Umeå Universitet. ”Obetalt arbete såsom vardagsmatlagning” är ”feminint könsmärkt”, förklarar hon.
Kollegan Ann Öhman menar är av samma åsikt och hävdar att överrepresentationen ”speglar en traditionell och genuskodad arbetsfördelning”.
Även Maja Herstad vid Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet hävdar att studien bekräftar genusteorin. ”Det finns t ex könade associationer till mat/matlagning”, förklarar hon.
Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet svarar genom Cecilia Åsberg, som tycker att resultatet inte är ”så förvånande ur genusvetenskapliga perspektiv”. Enligt henne bekräftar överrepresentationen att matlagning ”förväntas skötas av kvinnor”.
”Förväntningar på oss som människor, hur vi ska vars, förstärks o förmedlas kraftfullt i bilder o vardagliggjorda medier. Därför viktigt att granska dem kritiskt, som ni ju gjort!”, skriver professorn.
Råkade göra blindtest på sig själv
Despina Tzimoula, lektor vid Malmö universitet med fokus på genusvetenskap, skulle kommentera resultatet med flest män men råkade läsa fel och trodde det var flest kvinnor.
”Det samstämmer med hur genuskontraktet ser ut i vårt samhälle. Det vill säga det finns en föreställning om att de är kvinnor som lagar mat”, förklarade hon det som hon trodde var resultatet.
Efter att hon blivit uppmärksammad på att det stod tvärtom ville hon inte längre förklara resultatet och uppgav istället att svaren står att finna i den feministiska litteraturen. ”Mitt råd är du utgår från tex. Yvonne Hirdman. Att du får en kommentar av mig blir ju bara en spekulation”.
Vill inte kommentera
Fria Tider har bett genusinstitutionerna att kommentera resultatet av blindtestet och ställt följande två frågor:
* Genusforskarna har hävdat att två motsatta resultat bekräftar en och samma teori. Hur förhåller sig detta till vetenskapliga krav på stringens och objektivitet?
* Är det meningsfullt för universitet att avlöna genusforskares undersökningar när de ändå verkar tolka alla resultat så att de passar en redan förutbestämd åsikt?
Inget av universiteten har valt att svara.
