Efter intensiva nattliga förhandlingar i Bryssel enades EU:s ledare om att låna 90 miljarder euro under de kommande två åren. Pengarna ska säkra att Ukraina inte står utan finansiering från april nästa år.

Enligt EU-kommissionens tjänstemän kommer räntekostnaderna för lånen att uppgå till cirka 3 miljarder euro per år från och med 2028, finansierade via EU:s så kallade långtidsbudget för framtida generationer.

Ukraina står inför ett budgetunderskott på 71,7 miljarder euro nästa år och är helt beroende av utländskt stöd för att hålla statsapparaten och krigsinsatsen vid liv. EU:s nya lånepaket väntas ge 45 miljarder euro redan nästa år, medan resten betalas ut senare.

Tre medlemsländer – Tjeckien, Ungern och Slovakien – har valt att stå utanför den gemensamma skuldsättningen. De blockerar dock inte stödet, utan låter övriga 24 länder gå vidare genom ett särskilt samarbetsavtal. Det innebär att den ekonomiska bördan koncentreras till en mindre grupp EU-länder, samtidigt som skulden tas i unionens namn.

Planen innehåller liknande villkor som tidigare stödpaket: utbetalningar i etapper, antikorruptionskrav och öronmärkning mellan militärt stöd och statsfinanser. Hittills har dock resultatet av investeringarna varit sådär, både när det gäller antikorruptions­utvecklingen och utfallet på slagfältet.

Bakgrunden till lånebeslutet är att EU misslyckades med att enas om att norpa frysta ryska tillgångar för att finansiera stödet. Motståndet kom främst från Belgien, där merparten av tillgångarna förvaras via finansinstitutet Euroclear. Belgien krävde långtgående garantier mot framtida rättsliga och ekonomiska risker – krav som övriga länder inte själva ville ställa upp på.

Resultatet blev i stället gemensam belåning, trots att den innebär långvariga kostnader för framtida generationer.

Formellt ska Ukraina endast börja återbetala lånen när kriget är slut och Ryssland betalat krigsskadestånd och besegrats.

EU-tjänstemän medger dock att detta är ett osäkert scenario. I praktiken kan skulden behöva rullas vidare på obestämd tid, eller i framtiden täckas av den tidens europeiska skattebetalare.