– Om kontanternas ställning som betalmedel ska förändras på riktigt så hade man behövt gå längre. Staten borde också ta ett större ansvar för användningen av kontanter, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund till Nyheter24.

Kritik kommer nu från flera håll. Flera bedömare anser att förändringarna är begränsade och att effekten i praktiken blir noll.

Förslaget innebär att kontanter i regel ska accepteras i bemannade kassor i livsmedelsbutiker och på apotek, det vill säga precis som idag. I övrigt står det näringsidkare fritt att avskaffa kontanter.

Dessutom ska banker säkerställa att privatpersoner kan sätta in kontanter och att företag får tillgång till tjänster för dagskassa och växling, även detta precis som idag.

Han menar samtidigt att lagens konsekvenser inte bör överdrivas och påpekar att kontanter redan accepteras i de flesta berörda verksamheter.

Även SPF Seniorerna är kritiska, även om de välkomnar att frågan nu regleras efter en lång utredningsperiod samtidigt som kontantanvändningen minskar kraftigt.

Organisationen lyfter att lagen kan få betydelse för äldre, som oftare använder kontanter än andra grupper i samhället.

– Regeringens förslag är en besvikelse eftersom det är alldeles för försiktigt. Vi vill att man ska ha rätt att betala kontant även för drivmedel, kollektivtrafik och kläder. Man borde även ha rätt att betala vissa avgifter kontant, till exempel avgiften på vårdcentralen och hos bilprovningen.

SPF Seniorerna anser alltså att lagstiftningen borde omfatta fler områden i vardagen.

Hur lätt det är att använda kontanter i dag skiljer sig åt beroende på plats och situation, där vissa miljöer i princip är helt kontantfria medan det fungerar bättre på andra håll.