Av pojkarna var 83,6 procent behöriga till ett nationellt program, jämfört med 83,4 procent av flickorna.
Skillnaden är mycket liten och Skolverket varnar för att dra långtgående slutsatser av ett enskilt år.
– Den skillnad statistiken nu visar med större andel behöriga pojkar är dock liten, och utvecklingen ser olika ut i olika grupper. Därför är det viktigt att inte dra för stora slutsatser av ett enskilt års resultat, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Stora skillnader mellan elevgrupper
Bakgrund och familjens utbildningsnivå har fortsatt stor betydelse för skolresultaten. Bland elever med svensk bakgrund är pojkar för andra året i rad något oftare behöriga än flickor. För elever med utländsk bakgrund är mönstret det motsatta – där är flickor fortfarande oftare behöriga.
Elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning når också oftare gymnasiebehörighet än elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå.
Skillnaderna syns även mellan skolor. På skolor i områden med stora "socioekonomiska utmaningar" är andelen behöriga 16 procentenheter lägre än på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
Matematik pekas ut
Årets betygsstatistik är blandad. Andelen elever med godkänt betyg har ökat i 12 av grundskolans 17 obligatoriska ämnen. Den största uppgången syns i svenska som andraspråk, där andelen godkända elever ökat med 3,6 procentenheter.
I matematik går utvecklingen däremot åt fel håll. Andelen elever med godkänt betyg minskar med 1,1 procentenheter – den största nedgången bland ämnena. Eftersom godkänt i matematik är ett av kraven för gymnasiebehörighet kan förändringen få direkt betydelse för många elever.
– Det är ofta matematiken det faller på när elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är därför särskilt bekymmersamt att vi ser försämrade resultat just här, säger Anna Castberg.
Samtidigt ökar det genomsnittliga meritvärdet, som räknas på 17 ämnen, med 1,2 poäng till 230,9 av maximala 340. Skolverket påpekar att meritvärdet kan stiga även när andelen behöriga minskar, eftersom måtten beskriver olika saker.
Flickorna har fortfarande högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna, vilket de haft under hela mätperioden sedan 1998. Men avståndet har aldrig tidigare varit så litet som i årets statistik.
