Regeringen har sedan tidigare gett en utredning i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att fler gärningsmän ska kunna identifieras med hjälp av biometri. IMY yttrar sig nu över förslagen.
Biometriska uppgifter är information som kan tas fram ur till exempel dna, fingeravtryck, ansiktsbilder och röstupptagningar. Att samla in och kunna bearbeta den typen av uppgifter kan bidra till att fler brott kan klaras upp, och utredningen har presenterat ett antal förslag som innebär att brottsbekämpande myndigheter i betydligt större omfattning än idag ska ha möjlighet att använda sig av sådana uppgifter.
IMY konstaterar att biometriska uppgifter är mycket integritetskänsliga och att de kan ge väldigt mycket information om en enskild individ. Uppgifterna är också beständiga – det är till exempel inte möjligt att byta fingeravtryck. Hamnar uppgifterna i orätta händer är integritetsförlusten svår att reparera. I lagstiftningen om dataskydd har därför biometriska uppgifter ett särskilt starkt skydd.
– Det finns ett stort behov av effektiva verktyg i brottsbekämpningen för att komma till rätta med den grova brottsligheten som har utvecklats i Sverige. Biometriutredningen har också i stora delar gjort grundliga avvägningar mellan en effektiv brottsbekämpning och skydd för den personliga integriteten. Förslagen är dock i vissa delar mycket långtgående. Det gäller särskilt förslaget att passregistret ska bli ett biometriskt register som får användas i brottsbekämpande syfte, säger Karin Lönnheden, vikarierande generaldirektör på IMY.
Utredningen föreslår att biometriska uppgifter ska sparas i passregistret och att polisen ska få göra biometriska jämförelser med dessa uppgifter. Förslaget innebär att det kommer att skapas ett nytt register innehållande biometriska uppgifter avseende merparten av den svenska befolkningen.
– Att göra passregistret till ett biometriskt register som får användas i ett brottsbekämpande syfte skulle vara en stor och principiell förändring. Dataskyddsregelverket tillåter inte att den här typen av känsliga uppgifter används så generellt och odifferentierat inom brottsbekämpningen om personer som varken är misstänkta eller dömda för brott. Vi bedömer att det här förslaget strider mot såväl svensk grundlag som EU-rätten och avstyrker därför att förslaget genomförs, säger Lisa Zettervall som är jurist på IMY.
Redan en så omfattande lagring av biometriska uppgifter medför enligt myndigheten betydande risker för den personliga integriteten, bland annat genom risken för missbruk och obehörigt nyttjande. Även användningen av uppgifterna med automatiserade jämförande sökningar mot oidentifierade misstänkta gärningsmän anses betydande risker, bland annat vad gäller risk för diskriminering eller felaktig identifiering.
– Förslaget måste också ses i ljuset av andra förslag om bland annat utökade möjligheter till användning av ansiktsigenkänning och kamerabevakning. Om det skapas ett register för ansiktsbiometri över merparten av den svenska befolkningen samtidigt som ansiktsigenkänning tillåts vid kamerabevakning på allmän plats blir det i praktiken möjligt att identifiera de flesta människor i det offentliga rummet. I förlängningen riskerar det att hota inte bara privatlivet, utan även andra grundläggande rättigheter som demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, säger Lisa Zettervall.
