På onsdagen fattade riksdagen det andra och slutliga beslutet om ändringen i regeringsformen. Det första fattades den 20 maj, före riksdagsvalet.

Grundlagsändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Den ger utrymme för nya lagar om återkallelse, men innebär inte att medborgarskap automatiskt kan börja dras in vid årsskiftet. För det behövs ytterligare lagstiftning.

Två grupper pekas ut: personer som fått medborgarskapet på felaktiga grunder och personer som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. I båda fallen krävs att personen också är medborgare i ett annat land.

Fusk, hot och mutor
Med felaktiga grunder menas att medborgarskapet har förvärvats genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande.

Ett exempel är en sökande som medvetet döljer en allvarlig brottmålsdom som skulle ha hindrat personen från att få medborgarskap. Andra exempel är den som mutat eller hotat en tjänsteman för att få ett positivt beslut.

Uppgifterna måste ha haft betydelse för att medborgarskapet beviljades. Det handlar alltså inte om vilket fel som helst i en ansökan.

Även gängledare kan omfattas
Den andra grunden gäller brott mot centrala svenska samhällsintressen. Enligt regeringen omfattas bland annat terrorism, spioneri och internationella brott som folkmord och krigsförbrytelser.

Ett möjligt typexempel är därmed en person med dubbla medborgarskap som dömts för att spionera åt en främmande makt.

Även gängledare kan komma att omfattas. I propositionen pekas särskilt personer med bestämmande inflytande över kriminella grupper ut. Det kan handla om skjutningar och sprängdåd som är så omfattande att samhällets förmåga att upprätthålla ordningen i ett område hotas.

Också omfattande angrepp mot myndigheter och politiskt beslutsfattande kan omfattas. Under vissa omständigheter gäller det även storskalig och systematisk välfärdsbrottslighet.

Däremot omfattas inte all gängbrottslighet eller varje grovt brott. Kopplingen till Sveriges "vitala intressen" är avgörande, och för återkallelse på brottsgrunden krävs en fällande dom.

Riksdagens beslut innebär samtidigt att aborträtten skrivs in i grundlagen och att föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella sammanslutningar.